Rådet för sköra äldre i primärvården

En Kunskapsportal för läkare som arbetar med sköra äldre primärvården

SFAM´s råd för sköra äldre vill att den här delen av SFAMs hemsida ska kunna fungera som en kunskapsportal för dig som arbetar med sköra äldre. Rådet har samlat material som kan vara till hjälp när man söker stöd i olika situationer som är vanliga i vården av sköra äldre.
  • Vi inleder med en beskrivning av rådet, vad vi arbetar med och vilka vi är.
  • Efter det följer några dokument om Utvidgad primärvård, som beskriver viktiga funktioner för  att primärvården för sköta äldre ska fungera och vilken läkarens roll är.
  • Under Kompetensutveckling och Webbutbildningar har rådet samlat utbildningsmaterial inklusive åtta webbutbildningar framtagna för att fungera som underlag för de ofta korta utbildningarna på vård/hälsocentralen.
  • Sedan följer informationsmaterial.
    • Kort information att användas i det dagliga arbetet
    • Mer utförligt material för fördjupning i frågor i det dagliga arbetet.
    • Sist artiklar, litteratur och filmer som ger kunskap och insikt i frågor som berör sköra äldre i primärvården.

Rådets uppdrag

Rådet arbetar för att utveckla den allmänmedicinska vården för sköra äldre inklusive hemsjukvård och palliativ vård i ordinärt och särskilt boende. Fokus ligger i första hand på allmänläkarens roll/uppdrag och kompetens liksom vårdformens kvalitet. Arbetet sker också delvis i samarbete med andra yrkesgrupper och aktörer. Syftet är att utveckla hemsjukvård som helhet – förutsättningar, innehåll, kvalitet, samverkan.

Vill Du vara med i vårt arbete? Hör av dig. Vi tänkte starta nätverksmöten, där vi kan ha kontakt och utbyta erfarenheter. Engagerade kollegors erfarenheter är ofta det vi kan lära mest av.

  • Vi har påbörjat ett arbete för att se vilket intresse som finns för ett nationellt nätverk. Vi har haft ett första zoom möte våren 2022 där vi diskuterade hur ett nätverk, där deltagarna kan utbyta erfarenheter, kan fungera. Nästa planerade nätverksmöte via zoom blir vecka 35 då vi ska diskutera vad vi tycker är viktigt att föra fram i det webbinarium vi ansvarar för 20/10 kl 13-15, om Hemsjukvård i ordinärt boende. Hör av dig till mig Sonja Modin, sonja.modin@gmail.com, om du vill delta, så skickar jag en länk.

Sköra äldre kräver utvidgad primärvård med särskilda rutiner och anpassat arbetssätt

För att primärvården ska fungera som första linjens sjukvård för patienterna krävs generalistkompetens, kontinuitet och tillgänglighet hos ansvariga läkare och sjuksköterskor. För sköra äldre räcker inte det. De behöver en utvidgad primärvård utvecklad för att tillgodose deras behov. Rådet har sammanfattat det i SFAMs policydokument Utvidgad primärvård  som också finns som ett kort introduktionsdokument Utvidgad primärvård-en introduktion. Rådet var också med och skrev om att Sköra äldre måste få den vård de behöver i Dagens Medicin.

Vi har också i våras presenterat – Riktlinjer för läkarinsatser i SÄBO, kommunens särskilda boende vid ett webbinarium. Dokumentet tar upp viktiga uppgifter för ansvarig läkare på SÄBO, och en trappa som visar vad det är möjligt att hinna med som läkare, vid olika grad av bemanning. Gunnar Carlgren som tagit fram trappan presenterade den på ett webbinarium våren 2022. Här kan Du se hans presentation.   

När det gäller allmänläkarens roll och viktiga kvalitetsaspekter i vården finns dokumentet Primärvårdens och generalistens roll i hemsjukvården som tagits fram i samarbete med riksföreningen för distriktssköterskor. Ett dokument om uppdragets innehåll, Allmänläkarens uppdrag i hemsjukvården, framtaget av rådet, kan användas för att diskutera vad som ingår i arbetet, vilka förutsättningar som behövs och hur man kan undersöka kvalitet.

Dokumentet Bästa möjliga vård för de multisjuka äldre (2009) beskriver arbetssätt som kan möjliggöra samverkan och öka kvaliteten i de sköra äldres vård. Det är ett numera inaktuellt policydokument framtaget av SFAM, SGF (Svensk geriatrisk förening) och SIM (Svensk internmedicinsk förening) som finns kvar som ett historiskt dokument.

Medlemmar

Ordförande: Sonja Modin, Stockholm, sonja.modin@gmail.com
Gunnar Brulin, Jämtland/Härjedalen. gunnar.hagqvist@regionjh.se
Gunnar Carlgren, Linköping, gunnar.carlgren@regionostergotland.se
Karin Fröjd, Västra Götaland, karin.frojd@vgregion.se
Jenni Fryxell, Skellefteå, Jenni.Fryxell@regionvasterbotten.se  
Sofia Mörtsell, Halland, Sofia Mortsell, Halland, sofia.mortsell@regionhalland.se
Christina Mörk, Uppsala, christina.grzechnik.mork@regionuppsala.se
Magnus Nord, Linköping, magnus.nord@regionostergotland.se
Lena Pomerleau, Stockholm, lena.pomerleau@sll.se
Anders Wimo, Nordanstig, Hälsingland, anders.wimo@ki.se
Larisa Åbom, Uppland, larisa.abom@regionuppsala.se

Vi har också ett nätverk för läkare som är intresserade och arbetar med den här patientgruppen och deltar i våra diskussioner, där vi utbyter erfarenheter. Hör av dig om Du vill vara med i rådet eller delta i nätverkets diskussioner.

Kontakt

Sonja Modin, sonja.modin@gmail.com

Kompetensutveckling

Studiebrev som rör sköra äldre

Studiematerial om hembesök

Det är ett dokument, tänkt som vägledning för ST-läkare och handledare angående hur man kan uppnå delmål 9, Att behärska hembesök som verktyg vid diagnostik och behandling samt för att kunna få en helhetsbild av en patients situation. Ytterligare dokument kring detta

Aktuella utbildningar som rör sköra äldre

Webb-utbildning – vård i livets slut och i hemmet


”Doktorn tar av sig skorna” en kurs med åtta korta filmer med dokument och frågor för fördjupade diskussioner, avsedda att använda vid fortbildningsmöten framför allt i det lilla formatet på den egna hälsa-/vårdcentralen.

Doktorn tar av sig skorna är namnet på en kurs om hemsjukvård och palliativ vård som arrangerades i internatform för distriktsläkare och ST-läkare 2006-2017. Vi har nu utgått från innehållet i kursen och gjort några korta filmer avsedda att användas vid fortbildningsmöten, fr.a. i det lilla formatet på den egna vårdcentralen.  Materialet är framtaget av SFAM (Svensk Förening För Allmänmedicin).

Målet med kursen har varit att väcka intresse för hemsjukvård och bibringa deltagarna verktyg och kunskap för att framöver kunna erbjuda patienterna trygg och säker vård i det egna hemmet. Kursen har byggt på deltagarnas personliga engagemang och aktiva medverkan, samt deltagarnas intresse för etiska frågor. Med fallbeskrivningar som bas har väsentliga förutsättningar för en fungerande basal hemsjukvård och palliativ vård åskådliggjorts.

Vår förhoppning är att ni använder dessa filmer för samtal och reflektion över hur ni arbetar med hemsjukvård på er vårdcentral, och vad ni behöver för att ta ett utvecklingssteg framåt. Det vanligaste svaret från kursdeltagare på frågan vad de vill ändra på när de kommer hem från kursen har varit att man skall söka stöd från chef och kollegor för att kunna göra fler hembesök.

Utveckling av hemsjukvården är en nyckelfråga för att klara framtidens sjukvårdsbehov hos en åldrande befolkning, och vi som är specialister i allmänmedicin är självklara i rollen som ledare i den processen.

2019-03-15     Gunnar Carlgren och Lena Pomerleau

MESTA ELLER BÄSTA VÅRD

med Gunnar Carlgren

Dokument att läsa för fördjupning.

Förflyttning från äldrevård till akuten – svensk sammanfattning Annika Kihlgren

Råd vid hembesök

Riktlinjer för hemjouren

VÅRDBEGRÄNSNINGAR – BRYTPUNKTSBEDÖMNING

med Gunnar Carlgren

Dokument att läsa för fördjupning.

Brytpunktsbedömning och checklista vård i livets slut

Vårdförlopp i livets slut

PALLIATIV VÅRD -VAD, NÄR OCH HUR

med Gunnar Carlgren

Dokument att läsa för fördjupning.

Brytpunktsbedömning och checklista vård i livets slut

HEMBESÖKET SOM ARBETSVERKTYG

med Lena Pomerleau och Gunnar Carlgren

Varför ska vi göra hembesök? Hur kan hembesök göra arbetet mer stimulerande? Vilka är hindren för att lämna mottagningsrummet och möta patienten i hemmet? Ett samtal om hembesöket som arbetsverktyg.

Frågor efter filmen

Hur är hemsjukvården strukturerad hos er?

Vem ansvarar för bedömning och beslut om vilka patienter som erbjuds hemsjukvård?

Vem är medicinskt ansvarig för hemsjukvården?

Finns rutiner och ansvarsfördelning dokumenterat?

Avsätts tid för hembesök och planering av hemsjukvård?

Vilka yrkesgrupper samverkar i teamet kring patienterna?

Dokument att läsa för fördjupning

Hemsjukvård nyckelord

Hembesöket spar tid – Lena Pomerleau Allmänmedicin 5 2005

Innehållet i hembesöksväskan

UTVECKLING AV HEMSJUKVÅRDEN

med Lena Pomerleau och Gunnar Carlgren

Att organisera hemsjukvård kan vara en utmaning. Filmen ger ett exempel på hur hemsjukvård kan organiseras och utvecklas. Förutsättningarna ser olika ut i landet. Det gäller att ha tålamod om det ska bli bra.

Frågor efter filmen

Hur är hemsjukvården strukturerad hos er?

Vem ansvarar för bedömning och beslut om vilka patienter som erbjuds hemsjukvård?

Vem är medicinskt ansvarig för hemsjukvården?

Finns rutiner och ansvarsfördelning dokumenterat?

Avsätts tid för hembesök och planering av hemsjukvård?

Vilka yrkesgrupper samverkar i teamet kring patienterna?

 Dokument att läsa för fördjupning

Hemsjukvård nyckelord

Så här gjorde vi när vi byggde upp hemsjukvården på Boo vårdcentral

Vård under livets sista tid, Gunnar Carlgren, Allmänmedicin 4 2011

Hemsjukvårdens infofolder, Anhörig, 18-11-06

Hemsjukvårdens infofolder, Patient 181106

VÅRDBEGRÄNSNINGAR VAD SÄGER LAGEN

med Marit Karlsson och Gunnar Carlgren

Frågor efter filmen

Vilka svårigheter ser du/ni i arbetet med vårdbegränsningar

Hur kan du/ni komma vidare och förbi dessa?

Berätta för varandra om fall som varit lärorika.

Dokument att läsa för fördjupning

SOSFS2011-6-26_Livsuppehållande behandling

Att identifiera och kommunicera med döende patienter, MilbergKarslsson, Läkartidningen 2016

KONSTEN ATT SKRIVA EN VÅRDPLAN

med Gunnar Carlgren

Filmen innehåller tre patientfall att diskutera

Du hittar dem vid 8:14, 13:15 respektive 19:30 inne i filmen.

Dokument att läsa för fördjupning och att använda för att göra vårdplan

Medicinsk vårdplanering minskar akutinläggningarna

Dokument för Medicinsk vårdplanering

SKÖRA INDIVIDER DÄR VÅRDEN BRISTER

om SVEA-teamet på Boo vårdcentral

Med Lena Pomerleau och Gunnar Carlgren

Dokument att läsa för att få mer information om Svea-teamet, bakgrund, arbetssätt och resultat.

 Patienter med diffusa eller komplexa vårdbehov 

Att etablera en resurs för äldre. Svea-teamet vid Boo vårdcentral

Stöd och rutiner i det dagliga arbetet

Dokument från olika håll som vi bedömer kan vara till stöd för det dagliga arbetet

Dokument med stöd inom flera områden

  • Hälso- och sjukvård i hemmet – personcentrerad vård och rehabilitering Här har socialstyrelsen samlat flera dokument som kan vara till hjälp för utveckling av vården i hemmet. Exempelvis – Hälso- och sjukvård i hemmet – kunskapsstöd för personcentrerad vård och rehabilitering i hemmet och Reflektionsmaterial för utveckling av kommunal rehabilitering
  • Nationellt kliniskt kunskapsstöd – Tar upp många olika sjukdomar och symtom, inte bara för sköra äldre
  • Kunskapsguiden – om man går in på tema äldre finns råd till t.ex. patienter
  • Senior alert – Senior alert är ett kvalitetsregister ett verktyg för att stödja vårdprevention, prevention för äldre personer som riskerar att falla, få trycksår, minska i vikt, utveckla ohälsa i munnen och/eller har problem med blåsdysfunktion.
  • Webb-kollen – Webbkollen är ett intervjustöd för att följa upp kvaliteten för individer som har kontakt med vård och omsorg inom kommuner och regioner Frågorna är enkla och utgår från individens upplevelser och situation istället för att verksamheten följs upp ur ett internt verksamhetsperspektiv. Genom att använda ett gemensamt frågebatteri som underlag i samtalet med individen, kan verksamheter i hela Sverige jämföra sin egen kvalitet med det nationella genomsnittet.
  • Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende – SVENSK STANDARD – SS 872500:2015

Vid livets slut

I det dagliga arbetet
  • Checklista vid livets slut – för att kunna checka av och signera att olika åtgärder är genomförda
  • Nationellt kliniskt kunskapsstöd palliativ vård – råd om behandling vid olika problem som kan uppstå under den palliativa vården
  •  SPICT-SE – används för att identifiera patienter vars hälsa försämras. Bedöm icke tillgodosedda stödjande och palliativa vårdbehov och planera vården.

  • De 6 s:n: en modell för personcentrerad palliativ vård

Fördjupning

Värdering av patientens problem som stöd för planering av vården

I det dagliga arbetet
  • Geriatrisk riskprofil-blankett för bedömning av om patienten hör till gruppen sköra äldre och kan behöva extra stöd
  • Clinical frailty scale – shanks översättning från 2017 – för bedömning av graden av skörhet. Mer om skörhet och Clinical fraility scale kan du läsa på SWEDEHEART

Utvidgad primärvård för sköra äldre

För sköra äldre räcker inte alltid den basal primärvård till för vården ska fungera. Det behövs stödstrukturer och ett anpassat arbetssätt. Men först behöver vi identifiera vilka individer det gäller och dokumentera det på ett sökbar sätt, för att sedan kunna erbjuda en Utvidgad primärvård, så att de kan få den vård de behöver. Här hittar du en introduktion till arbetssättet Utvidgad primärvård – en introduktion

Läs vidare i dokumentet Utvidgad primärvård. – I dokument presenteras varför utvidgad primärvård för sköra äldre behövs,  hur individerna som behöver den kan identifieras, vilket behov av dokumentation, stödfunktioner, arbetssätt och uppföljning som behövs i denna utvidgade primärvård.

Sköra äldre återfinns också i SÄBO. I dokumentet Riktlinjer för läkarinsatser i SÄBO, kommunens särskilda boende presenteras allmänläkarens uppdrag för dessa patienter. I en resurstrappa i dokumentet presenteras också vad som är möjligt att hinna med, vid olika nivåer av resurstilldelning för läkaruppdraget. Här kan Du se Gunnar Carlgren som tagit fram trappa, presentera dokumentet och tankarna bakom det.

Vårdplanering

Medicinsk vårdplan – från Vårdsamverkan i Skaraborg

Samordnad Individuell Plan (SIP) för äldre – SKR. Det finns också material för fördjupning och förklaring.

Läkemedel

I det dagliga arbetet
Fördjupning

————————

Utredning och utvärdering av kognitiv svikt

Kognitiv testning vid utredning av varaktig kognitiv svikt. Varför ska jag testa? Vilka tester ska jag använda? Hur ska jag tolka resultatet? En kort film om detta som vänder sig till oss allmänläkare från Videoteket från Kunskapscentrum för primärvård i Skåne.

Vårdprogram för basal demensutredning, Östergötland

Utredning

Nedan följer information om de olika test som brukar användas. Varje test inleds med en informationsfilm, följt av själva testen och slutligen en manual. Informationen är framtagen av Kunskapscentrum demenssjukdomar Region Skåne.

Information om ovanstående kan också hittas på Demenscentrum

Här kommer exempel på strukturerad anhörig intervju framtagen av Ragnar Åstrand geriatriksektionen i Karlstad samt ytterligare ett test för utvärdering av funktionsnivå från Örebro.

Uppföljning

Utvärdering av symtom och orsaker till symtomen vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)

  • NPI-NH-svensk-version ett instrument för att värdera vilka symtom som förekommer och hur de yttrar sig, hur ofta de förekommer och hur de påverkar patienten.
  • Checklista för bedömning av vad symtomen beror på används för att sedan bedöma vad BPSD symtomen beror på för att veta vad man kan göra.
Fördjupning

Artiklar

Proaktiv primärvård för sköra äldre

Proactive Primary Care for Older Adults at High Risk of Hospital Admission  – av Magnus Nord – Avhandling 2022 – om att identifiera sköra personer och erbjuda dem ett personcentrerat och proaktivt omhändertagande i primärvården 

Individernas/patienternas, egna och andras upplevelser

Om att klara sig själv – en artikel av Göran Rosenberg, publicerad i Expressen. Principen att äldre ska bo hemma så länge som möjligt används som bräckjärn för att avskaffa platser på äldreboenden. Göran Rosenberg skildrar en byråkrati där behovet av gemenskap kalkyleras bort.2015

To adjust and endure – A qualitative study of symptom burden in older people with multi morbidity – J. Eckerblad RN, K. Theander RN, PhD, A. Ekdahl MD, PhD, T. Jaarsma RN, PhD, I. Hellstrom RN, PhD 2015

How community-dwelling seniors with multimorbidity conceive the concept of mental health and factors that may influence it – A phenomenographic study – ÅKE GRUNDBERG, MSc1, BRITT EBBESKOG, PhD2, MADELEINE ABRANDT DAHLGREN, Professor3, & DOROTA RELIGA, PhD1 2012

The medical treatment of patients with home care by district nurses from the family physicians perspective – Modin Sonja 2010

Family physicians’ effort to stay in charge of the medical treatment when patients have home care by district nurses. A grounded theory study  Sonja Modin*, Lena Törnkvist, Anna-Karin Furhoff and Ingrid Hylander 2009

Too complex and time-consuming to fit in! Physicians’ experiences of elderly patients and their participation in medical decision making: a grounded theory study – Anne Wissendorff Ekdahl, Ingrid Hellström, Lars Andersson, Maria Friedrichsen 2012

Dear Tom – Trisha Greenhalgh – Ur boken Narrativ medicine

Att arbeta som allmänläkare

‘In my 30 years as a GP, the profession has been horribly eroded’ | GPs | The Guardian

Sköra, multisjuka äldre

Multisjuklighet mer regel än undantag, men forskningen har inte hängt med i dagens vårdverksemhet – Nilsson G 2012

Frailty Consensus: A Call to Action – John E. Morley MB, BCh a,*, Bruno Vellas MDb,c, G. Abellan van Kan MDb,c, Stefan D. Anker MD, PhD d,e, Et al. 2013

Untangling the Concepts of Disability, Frailty, and Comorbidity: Implications for Improved Targeting and Care – Linda P. Fried, Luigi Ferrucci, Jonathan Darer, Jeff D. Williamson, and Gerard Anderson 2004

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende – SKL 2012

Integrerad vård, teamarbete

Äldre multisjuka behöver sammanhållen vård och omsorg utanför sjukhuset – Gurner Ulla 2012

From parallel practice to integrative health care: a conceptual framework – Heather Boon, Marja Verhoef, Dennis O’Hara and Barb Findlay 2004

The AD-life trial. Working to Integrate Medical and Psychosocial Care Management Models – Kathy Wright, MSN, RN, APN, BC, Susan Hazelett, RN, MS, David Jarjoura, PhD, and Kyle Allen, DO 2007

Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre – En systematisk litteraturöversikt – SBU 2013

Complex interventions to improve physical function and maintain independent living in elderly people: a systematic review and meta-analysis – Andrew D Beswick, Karen Rees, Paul Dieppe, Salma Ayis, Rachael Gooberman-Hill, Jeremy Horwood, Shah Ebrahim 2008

Vårdplanering

‘We have no crystal ball’ – advance care planning at nursing homes from the perspective of nurses and physicians, Kastbom L, Milberg A, Karlsson M., Scand J Prim Health Care 2019;37(2):191-199.

Elephant in the room – Family members´ perspectives on advance care planning. Kastbom L, Karlsson M, Falk M, Milberg A. Scand J Prim Health Care 2020;38(4):421-429.

Prevalence, content and significance of advance care planning in nursing home patients. Kastbom L, Falk M, Karlsson M, Tengblad A, Milberg A. Scand J Prim Health Care 2022

Kognitiv svikt och demenssjukdom

What are the difficulties of implementing innovative pharmacy practice models in the care of patients with dementia? Wimo A

Palliativ vård

Palliativ vård – Human vård vid livets slut – är en artikel av Inger Fridegren. Du finner den i  Distriktsläkaren nr 2 2014 där även andra aspekter av palliativ vård tas upp.

Palliativ vård vid demens – White paper defining optimal palliative care in older people with dementia: A Delphi study and recommendations from the European Association for Palliative Care. Jenny T van der Steen, Lukas Radbruch, Cees MPM Hertogh, Marike E de Boer1, Julian C Hughes 2013

samt instruktiv bild av sjukdomsförloppets olika faser och vad som krävs

Tools to Promote Shared Decision Making in Serious Illness. A Systematic Review – C. Adrian Austin, MD; Dinushika Mohottige, MD; Rebecca L. Sudore, MD Alexander K. Smith, MD; Laura C. Hanson, MD, MPH 2015

Synpunkter från Ordbyte Anders Hernborg: Diskussioner förs om patientcentrerad konsultation och delat beslutsfattande med patienten [shared decision making]. Här en färsk systematisk översikt om vad som finns vetenskapligt undersökt vad gäller olika verktyg, som kan underlätta och förbättra processen att dela beslut med patienten vid olika svårare sjukdomar. Detta är ett ganska nytt forskningsfält men en del evidensbaserade verktyg tycks man ha funnit.

Deltagande i kvalitetsregister kan förbättra den palliativa vården.  Lisa Martinsson, doktorand, institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet; AT-läkare, Norrlands universitetssjukhus, Umeå 2015

Ett bra liv i dödens närhet Cancerfonden – Fyra år har Ingemar Engström levt med cancer i bukspottkörteln, en diagnos som brukar innebära slutet inom några månader. Det har gett en djupt personlig upptäckt: Det går att ha ett bra liv, ofta fantastiskt, också i dödens närhet.

Hoppas på det bästa planera för det sämsta – Läkartidningen 2017 – HUVUDBUDSKAP: Det finns stora värden i att identifiera patienter som har en begränsad återstående livslängd: 1) för att bedöma och planera för möjliga kommande vårdbehov och på så sätt minska lidande hos patienter och närstående, 2) för att ge patienten chans att själv fundera på vad som är värdefullt för hen om det skulle vara så att tiden kvar i livet är begränsad. – Det finns visst stöd att få i prognostiska instrument, men de har stor osäkerhet på individnivå, och att identifiera patienter som närmar sig livets slut handlar mycket om en klinisk bedömning där såväl generella tecken på allmän försämring som sjukdomsspecifika tecken vägs in.

Rehabilitering – att förbättra funktionen

Enabling independence: restorative approaches to home care provision for frail older adults – Bridget Ryburn DPsych, Yvonne Wells PhD and Peter Foreman BSc

Rehabilitation strategy in the elderly – D. Intiso, F. Di Rienzo, M. Russo, L. Pazienza, M. Tolfa, A. Iarossi, G. Maruzzi

Occupational Therapy Interventions to Improve Performance of Daily Activities at Home for Older Adults With Low Vision: A Systematic Review –Chiung-Ju Liu, Melodie A. Brost, Vanessa E. Horton, Sarah B. Kenyon, Kristen E. Mears

Rehabilitering hemma eller på sjukhus?

Community rehabilitation for older people: day hospital or home-based services? – Anne Forster, John Young 2010

Inpatient versus home-based rehabilitation for older adults with musculoskeletal disorders: a systematic review – Paul Stolee, Sarah N Lim, Lindsay Wilson and Christine Glenny 2012

Böcker

Facklitteratur

Äldre och åldrande – grundbok i gerontologi 2:a upplagan. Red Ernsth-Brawell M. Gleerups förlag 2013.

Antonowsky inte Maslow: för en saluten omsorg och vård. Westlund P, Sjöberg A. Gothia förlag 2010

Äldres läkemedelsbehandling – orsaker och risker vid multimedicinering.  Annika Kragh (red)  Studentlitteratur 2013

Kognitiv medicin – Redaktörer: Lars-Olof Wahlund, Christer Nilsson, Anders Wallin, Studentlitteratur 2011

Demensboken. Fahlander K, Karlsson G, Vikström D. Studentlitteratur 2009

Palliativ medicin och vård. Red Strang P, Beck-Friis B. Liber 2012

Äldres hälsa – ett sjukgymnastiskt perspektiv. Red Rydwik E. Studentlitteratur 2012

Att skapa effektiva team, en handledning för ledare och medlemmar. Wheelan S. Studentlitteratur 2013

Äldrepsykiatri, kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svensk psykiatrisk förening och Gothia fortbildning. Svensk psykiatri Nr 11. 2013.

Äldres psyiska hälsa och ohälsa. Prevention, förhållningssätt och arbetsmetoder. Rewd Susanne Rolfner Suvanto, Gothia fortbildning 2014

Den mogna människan, kraften hos den åldrande hjärnan. Gene D Cohen med förord av Bodil Jönsson. 2005.

De 6 s:n: en modell för personcentrerad palliativ vård. Ternestedt, Britt-Marie, Henoch Ingela, Österlind Jane, Andershed Birgitta. Andra upplagan 2017, Libris 21614037. ISBN 9789144116044

Hjärnhälsa – Den världsberömda professorn Miia Kivipelto och livsstilsprofessor Maj-Lis Hellénius står bakom den nya boken Hjärnhälsa. Här kan du läsa om att förebygga Alzheimers sjukdom.

Livets sista tid. Ulla Söderström – skriften ger styrka att stödja och mod att tala om döden

Skönlitteratur
Att vara dödlig av Atul Gawande – om livet, läkekonsten och den sista resan

Den stundande natten av Karl Henning Wijkmark

Bokklubben vid livets slut av Will Schwalbe

Den gamle kungen i exil av Arno Geiger

Döden är försenad – men kommer snar – artikel av Jakob Ratz Endler

En liten bok om konsten att dö av Ulf Nilsson

En biodlares död av Lars Gustavsson

Fjärilen i glaskupan av Jean-Dominique Bauby

Fortfarande Alice av Lisa Genova

Ålderdom. Fotoreportage av Sven Järlås med text av Ivar Lo-Johansson – finns på bibliotek

Hjärnspöken av J Bernlef

Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell, som bland annat berättar om situationen när hens mamma utveckla alzheimers sjukdomEn litn bok om konsten att dö

Jag skriver på ditt ansikte. Anna-Karin Palm följer sin mors gradvisa försvinnande in i alzheimers sjukdom

För barn

Farmors alla pengar. Av Ulf Nilsson och Eva Eriksson, om barnets upplevelse när mormor blir förvirrad och glömsk

Död av Stina Wirsén – för de allra minsta 0-3 år om en fågelbegravning

Adjö herr Muffin. Ulf Nilsson, om döden 3-6 år

Stig. Annica Hedin och Per Gustavsson, En vacker och tänkvärd berättelse om att förlora någon som står en nära. 3-6 år

Dödenboken av Pernilla Stalfelt 3-6 år

Filmer

Länkar till Youtube

Video om gamla människor som sjunger.

Filmer

En sång för Martin – en film med Sven Wollter och Viveca Seldahl i huvudrollerna. Filmen är baserad på ”Boken om E” av Ulla Isaksson – tema demens

Handling- Barbara Hartman är första violinist i en symfoniorkester och har levt i ett långvarigt äktenskap. Hon förälskar sig handlöst i kompositören och dirigenten Martin Fischer som liksom Barbara är gift och har vuxna barn. De två flyttar tillsammans. Plötsligt börjar Martin bli glömsk och förvirrad (text från Filmpunkten)

En enkel till Antibes – med Sven Bertil Taube – om att leva som gammal

Handling – Änklingen George (Sven-Bertil Taube) sitter ensam och isolerad i sin villa, umgås bara med sin högst opålitliga städhjälp Maria (Rebecca Ferguson). Hans barn Johan och Susanne (Dan Ekborg och Malin Morgan) planerar bakom hans rygg att sälja villan och placera honom på ett fint litet hem för döende. Johan är jagad av fogden, Susanne av sitt inte helt fläckfria förflutna. Det utvecklas till en slags roadmovie; George beger sig i väg till Antibes i Frankrike för att äntligen återse sitt livs stora kärlek, det blir en resa med många förhinder och rätt många småroliga förvecklingar (text från DN)

Livsverket- om att se över livet när man får cancer

Handling – När George Monroe (Kline) får diagnosen cancer inser han sina misstag i livet och försöker läka bandet med sin numera drogberoende son (Christensen) över sommaren; som han dessutom inte varit nära sedan skilsmässan för tio år sedan. Minnen från förr plågar George och han beslutar att riva sitt hus för att bygga ett nytt som han kan vara stolt över och kalla sitt eget (text från Kultkritik).

Amour- om ett äldre par och deras liv och kärlek

Handling – Den österrikiske regissören Michael Haneke har aldrig smekt publiken medhårs och gör det inte heller i ”Amour” som vann Guldpalmen i Cannes i våras. Inledningscenen när polisen bryter sig in i en våning i Paris är chockartad. Men det är slutet på historien. Sedan går ”Amour” tillbaka i tiden några månader och låter oss möta det drygt 80-åriga paret Georges och Anne, som bor i våningen, som är stor, tungt möblerad och väl inbodd sedan flera årtionden, en plats som kameran aldrig lämnar mer än för ett konsertbesök i början. Paret, spelat av Jean-Louis Trintignant och Emmanuelle Riva, är båda före detta musiker och lever nu ett lugnt och stilla liv – från den enkla frukosten i köket, tidningsläsning, tupplur på eftermiddagen, till lugnt insomnande i den gemensamma sängen på kvällen (text från SvD).

Avsked – japansk film, en man blir arbetslös och tar arbete som avreseassistent. Det visar sig handla om kistor.

Handling – Cellisten Kobayashis orkester upplöses, och arbetslös återvänder han med sin hustru till sin barndomsstad Sakata. Där svarar han på en annons som efterfrågar “avreseassistent” vilket vid intervjun visar sig ha mindre med resor och mer med kistor att göra.

Avskedsfesten – en varm och humoristisk skildring av en av livets viktigaste frågor – rätten att bestämma över sitt eget liv.

Handling – “Vi föds mot vår vilja och vi formas mot vår vilja – borde vi inte då åtminstone få bestämma när det är dags för den sista färden? Yehezkel bor tillsammans med sin hustru Levana på ett gemytligt ålderdomshem i Jerusalem. De lever ett fridfullt liv, och när bäste vännen Max drabbas av en obotlig sjukdom, bestämmer sig Yehezkel för att hjälpa honom till en lika fridfull död. Men att infria löftet visar sig vara lättare sagt än gjort, för ingen vill vara den som utför den slutgiltiga proceduren. Istället bygger Yehezkel en maskin som ska göra jobbet. Efter Max bortgång sprider sig ryktet om den barmhärtiga uppfinningen, och önskemålen strömmar in; alla vill få maskinens hjälp att ta sig till den andra sidan. Men när Yehezkels egen hustru blir en kandidat, ställs de inför ett svårhanterat moraliskt dilemma. “Avskedsfesten” är en varm och humoristisk skildring av en av livets viktigaste frågor – rätten att bestämma över sitt eget liv.

The Father

Anthony är en kulturell man, men han har Alzheimers sjukdom, vilket skapar stora utmaningar för hans omtänksamma dotter Anne. När hans grepp om verkligheten faller sönder står Anne inför ett svårt beslut.

Trailer