A-HLR Avancerad hjärt-och lungräddning

Aktuell handledare Specialistläkare vars specialistkompetens motsvarar det kompetensområde som delmålet avser och som har att ansvara för ST-läkarens professionella utveckling under angiven lärandeperiod eller metod för lärande uppdraget som handledare för en ST-läkare omfattar som regel hela specialistutbildningen men kan också omfatta del eller delar av den

Auskultation att direkt studera en medarbetares yrkesutövning i utbildningssyfte

Bedöma att skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning

Behärska att fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker

BVC Barnavårdscentral. Här bedrivs barnhälsovård vars huvuduppgift är att stödja och följa alla barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Den ska också förebygga ohälsa hos barn och tidigt uppmärksamma och åtgärda problem

CBD Case based discussion. Journalbaserad fallgenomgång. En strukturerad diskussion med återkoppling där man avhandlar kliniska fall som ST-läkaren själv handlagt

DOPS Direct observation of procedural skills. En bedömningsmall för praktiska moment, där man förutom teknisk skicklighet även bedömer kommunikationsförmåga.

EPA Entrustable Professional Activities. EPA avser aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete och som läkaren ska klara med en definierad garad av självständighet första dagen som legitimerad läkare.

Förmåga Personlig kapacitet att utföra eller uträtta något

Ha kunskap Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område

Ha kännedom Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område

Handleda under handledning Som ST-läkare handleda en medarbetare eller person under utbildning och samtidigt själv bli handledd av en specialistkompetent läkare

Handleda Kontinuerligt och dialogform stödja och vägleda samt bedöma en medarbetares professionella utveckling

Handledning Se handleda

Handläggning Aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs.

Initialt handlägga Som första omhändertagande som läkare aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs

Initialt bedöma Som första omhändertagande som läkare skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande, som grund för vidare handläggning

Inomprofessionell reflektion i grupp skriva om som i författningen Reflektion som görs i grupp tillsammans med andra läkare i främst vidareutbildnings- och fortbildningssyfte

Instruktion Situationsanpassad vägledning med konkreta råd rörande fakta och färdigheter.

IUP Individuell utvecklingsplan

Journal Club Journal Club är en utbildningsaktivitet där deltagarna, till exempel en grupp ST-läkare, diskuterar en eller flera vetenskapliga artiklar. Artiklarna skickas ut och läses igenom av alla deltagare innan seminariet. En eller flera ST-läkare förbereder seminariet genom att på ett strukturerat och kritiskt vetenskapligt sätt läsa igenom och förbereda en presentation av artikeln. Fokus ska vara på den vetenskapliga metodiken och granskning av innehållet enligt ST-målbeskrivningen.

Klinisk tjänstgöring ST-läkarens yrkesutövning under eget ansvar och med stöd av handledare

Kurs Strukturerad utbildning som utgår från för kursen uppsatta lärandemål som examineras

LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård

LVM Lagen om vård av missbrukare

LVU Lagen om vård av unga

Medsittning utvärderingsaktivitet som innebär att en specialistläkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal iakttar och bedömer ST-läkaren när den har patientbesök eller utbildningsaktivitet som innebär att ST-läkaren iakttar när en specialistläkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal har patientbesök

Mini-CEX Mini clinical evaluation exercise. Strukturerad kompetensvärderingsmetod att bedöma olika kompetensområden i en verklig klinisk situation. Används vid medsittning på mottagningen med strukturerad återkoppling.

MIST En extern värdering av ST-läkaren med feedback till ST läkarens gällande uppnådd kompetens i förhållande till utbildningsplan. Bör ske mitt i ST.’

MSF Multiple Source Feedback (MSF) eller ”360 graders värdering” sker genom enkäter där patienter och medarbetare kan ge läkare feedback i sin kompetensutveckling

NPÖ Nationella patientöversikten. Nationellt journalsystem.

Polyfarmaci Då en patient har över 5 läkemedel i bruk på en och samma gång talar man om polyfarmaci. Samtidig användning av flera läkemedel ökar risken för negativa biverkningar och läkemedelsinteraktioner. I sådana fall kan läkemedelsbehandlingens effekter ändra, öka, minska eller ändra karaktär.

Seminarium Undervisning i gruppform med aktivt deltagande

SFAM Svensk förening för allmänmedicin. www.sfam.se

Sjukstuga Vårdenhet med mottagningsverksamhet i glesbygd med möjlighet att lägga in patienter

Specialistkollegium Utvärderingsmetod där tanken är att man sammanställer och diskuterar observationer som gjorts av de specialister som finns runt ST-läkaren, för att identifiera starka områden och utvecklingsområden i den fortsatta handledningen och kompetensutvecklingen hos ST-läkaren.

SPUR Specialistutbildningsrådet. En granskningsverksamhet där den egna professionen granskar kvaliteten på vårdgivarnas AT och ST.

STRAMA Ett frivilligt nätverk med syftet att förhindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier till och inom Sverige

SYLF Sveriges yngre läkares förening. Tillhör Läkarförbundet.

Större yrkesrelaterad sammankomst Konferens, kongress, symposium eller motsvarande

Träning i simulerad miljö Träning som utförs i en skapad miljö avsedd att efterlikna verkligheten

WONCA World Organisation of Family Doctors är en global icke-vinstdrivande professionell organisation som representerar familjeläkare och allmänläkare från alla regioner i världen

Vårdcentral Vårdenhet med mottagningsverksamhet inom primärvård

Vårdteamarbete Samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser som har till uppgift att svara för vård av enskilda eller för en grupp av patienter

Historia

med handledarutlåtande och 4 medsittnignar inom 3 månader inför anställning som ST/BT  

För integrerat BT i ST i allmänmedicin

Först i BT förutsättning för att få starta BT, inkl handledarutlåtande. Om för stor kompletteringsbehov ska utbildningsplan skrivas inför start av BT.

Checklista av målen från grundutbildningen för Först i BT

BT för läkare med utländsk läkarexamen

Eftersom många av våra BT-läkare har varierande bakgrund beroende på olika grundutbildningar kan grundkunskaper i klinisk undersökningsmetodik variera mellan olika BT-läkare. Detta behöver kartläggas, beskrivas i en individuell utbildningsplan och vid brist kompletteras med klinisk praktisk utbildning när så krävs. BT1: Framkommer behov av komplettering rekommenderas deltagande i kurs, auskultation eller sidotjänstgöring på annan specialistklinik eller simulatorträning. 

Integrerat vs fristående BT

beskriva hur tjänstgöringen ska utformas, mer i detalj vad man på VC/annan klinik ska ha ”sett” och t.ex gjort i form av praktiska moment, kompetensvärderingar osv. Checklista som hjälp? 

Fredrik Valentins modifierade, grad av självständighet/hur mycket handledning man behöver (se RS bedömningsmallar). Handledarträffar med alla som varit involverade i BTn 2 ggr/termin för att stämma av kompetens. 

Diskussion om kompetensvärdering, hur ska den gå till?  

Struktur för rapportering/genomgång av alla BT med alla hl som är engagerade i BTn för att säkerställa kompetens. 

Externa värderare-hur aktiva? Medsittning obl/rek? 

Generellt: Vi behöver starkt rekommendera en initial drillning i akutsjukvård, konsultation, lagar och förordningar – en form av initial ”boot-camp” där man checkar av de blivande ST läkarnas framför allt praktiska kunskaper och kompletterar vid behov. Man kommer att behöva inkludera AHLR, simulatorträning och en gedigen ”först-i-BT” där man får visa att man hanterar våra basala redskap, kan undersöka på ett adekvat sätt och genomföra en personcentrarad konsultation. 

Lisa i Gävleborg har ett bra upplägg och även Anna har varit mycket praktisk i sitt upplägg. Örebro har något liknande – vi bör få in alla dessa och sintra ihop till en checklista för vår Handboks ”först-i-BT” kapitel. 

Lisa har mycket tankar och erfarenhet av problemen med integrerad BT. Adjungera henne vid vårt internat en stund? – Vi behöver bli fler i rådet när jag backar ur – hon kanske är en lämplig person 

Vi kanske också skall kontakta Fredrik Vallentin och Skåne för att integrera det sista vad gäller utvärderingsinstrument. Verkar kanske inte vara så mycket skillnad i princip – mer än att man ersätter siffror med kommentarer i mesta möjliga mån. Kanske invänta validering?? Kan man få in lite mer självständighetsgrad i våra värderingsmallar närmar de ju sig EPORna 

Man behöver sannolikt rekommendera med medsittning, men också video av praktiska moment 

Verka för återkommande handledarträffar under BT – känns av vital betydelse för att göra all bedömning så rättvis som möjligt 

Vad gäller externa bedömningen har Lisa ett bra upplägg där externa bedömaren är med på den utbildning som handledarna som skall handleda BT går på. Man gör sit-in, kan se provtagningsstatistik, patientstatistik, utfärdade remisser och har möjlighet att ge skrivningar där man använder examinationsfrågorna i allmänmedicin. Man använder SFAMs examinatorer för detta arbete. Man räknar med 16 timmar per BT. (att jämföras med VGR där man inte gör något av ovanstående och får 4 timmar per BT. Här borde ju SFAM kunna komma med en rekommendation. Örebro har dessutom inrättat en expertbedömningsgrupp som träffas 1-2 gånger per år. 

Man har också ett obligat skriftligt överlämnande mellan handledarna på de olika placeringarna. Man har en BT bok där allt samlas och det är BT-läkarnas ansvar att få den ifylld. 

Elsbieta påminner om att en hel del av psykiatrimålet ÄVEN kräver VC placering. 

BT 13: Webbutbildning Antibiotikasmart. Teoretiska studier inom smittskydd inkluderande antibiotikaresistenta bakterier, blodsmitteportalen, STI-portalen, tuberkulosportalen. 
Stramas APP och rekommendationer. 

BT 16: intyg om funktionsnedsättning – man skulle i så fall behöva lista många fler intyg – eller kanske skriva intyg till försäkringsbolag…. Eller – ”andra relevanta intyg”. Körkortsförbud vid demensdiagnos tex. En del kan säkert läggas i handboken med listor på intyg man behöver ha gått igenom etc.  sjukintyg, närståendepenning vård av sjukt barn, samt övriga intyg utfärdade under tjänstgöringen.

BT18: SoSFS 1996:29 SoS föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. 

SoSFS 2005:29 Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.; 

SoSFS 1997:26 Rättsmedicinska undersökningar av avlidna. 

SoSFS 1996:28 Kliniska obduktioner. 

Kurser bör inte vara långa – 2 timmar kan vara tillräckligt. Orienterande! Ej djupa. Viktigt att träna praktiskt.

(1 år HC; återvändardagar… kontinuitetsbärare). Analys av patientunderlaget på egna vårdcentralen som kan behöva kompletteras på annan vårdcentral/sidoklinik. 

Utdrag ur kvalitetsregister för att säkerställa att ST fått handlägga patienter i alla åldrar (SFAM Q)

Se 2015:8 anvisningar kring tid halva tid AM, hL/SR måste sätta tid för behov av sidoplacering, där rikttid kan var högst totalt 18 mån sidoplacering. 

Utbildningsplan: exempel

Tjänstgöringsplan: exempel

BHV : 6 månader/12 ggr viktigt att det är både över tid och antal gånger (Skåne Clary Hägglund) Stockholm  16 ggr har gjort program hur ska det går till Tova de Ruvo-Lohmann)

MHV

Särskilt boende, hemsjukvård

Medverkande poängterar vikten av att man måste jobba med frågorna praktiskt på vårdcentralen och inte bara på geriatrisk enhet. Den praktiska träningen är det viktiga. Man skulle vilja att vi anger en lämplig tid för arbete på SÄBO. ”Lämplig tid bör vara…” SÄBO skall ligga som en punkt i utbildningsplanen 

Man måste tidigt i ST ha tränat brytpunktssamtal för att introducera detta tidigt med patienter och anhöriga så att alla är redo när man går över i palliativ fas. Man måsta med sin ST ha gått igenom de frågor som kan dyka upp: Avbrytande av nutrition, avslutande av livsuppehållande åtgärder, transport till sjukhus, HLR etc. Man måste också kunna de lagar och regler som gäller när patienten inte själv kan delta i besluten och hur man dokumenterar på ett säkert sätt. 

Man problematiserar också hur man hanterar en handledare som inte är så intresserad och kunnig i frågorna. ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) bygger ju i mångt och mycket på en relation. 

Man bör också på något sätt ange i målen att man skall kunna lägga en vårdplanering fram till palliation för patienten 

A5 Ledarskap: auskultera hos Regionråd, regionstyrelsen, HC chef….

C10 rehabilitering: Initiera ADL bedömning gällande kognitiv, psykisk och fysisk funktionsförmåga genom att ta stöd av övriga teammedlemmar. Delta och leda samrådsmöten. Aktivt användande av kvalitetsregister, t.ex Primärvårdskvalitet. Genomföra MMR, och SIP-möten under handledning med strukturerad återkoppling. Tillsammans med teamet initiera ADL-bedömning, kognitiv och fysisk funktion

C12 prevention: Inriktningen för en nära och tillgänglig vård – en primärvårdsreform (regeringen.se) sida 8 lagtext 13 a kap. Primärvårdens grunduppdrag 1 §

( ….)

3. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar,

Förklaring sida 80-81:

Förebyggande insatser Enligt ett av de s.k. målsättningsstadgandena i regeringsformen ska det allmänna särskilt verka för goda förutsättningar för hälsa (1 kap. 2 § andra stycket andra meningen regeringsformen). För att kunna förverkliga detta krävs åtgärder från flera av samhällets sektorer, varav en central sektor är hälso- och sjukvården. Med hälso- och sjukvård avses bland annat enligt definitionen i 2 kap. 1 § HSL åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Enligt förarbetena till bestämmelsen bör förebyggande åtgärder vara både miljöinriktade och individinriktade (prop. 1981/82:97 s. 110 f.). Enligt 3 kap. 2 § HSL ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa. Av definitionen av primärvård i 2 kap. 6 § HSL framgår att förebyggande arbete ingår i primärvårdens ansvarsområde. Det förebyggande arbetet är såväl individ- som samhällsinriktat. Utgångspunkter bör vara å ena sidan olika befolkningsgruppers livsvillkor och livsstil och å andra sidan deras hälsotillstånd. Det ankommer på de verksamma inom hälso- och sjukvården att bland annat aktivt medverka till att spåra upp hälsorisker samt att informera såväl patienter, allmänhet som ansvariga inom andra samhällssektorer om de samhälls- och miljöförhållanden som orsakar hälsoproblem (prop. 1984/85:181 s. 29). Enligt de av riksdagen beslutade riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14, rskr. 1996/97:186) delas vården in i fyra prioriteringsgrupper. I prioriteringsgrupp I ingår insatser av karaktären vård av livshotande akuta sjukdomar och svåra kroniska sjukdomar och i prioriteringsgrupp II ingår prevention och habilitering/rehabilitering. Prevention ska därmed prioriteras före t.ex. vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Förebyggande arbete är avgörande för att samhället och hälso- och sjukvården ska klara framtidens vårdbehov. Genom att förebygga eller skjuta upp insjuknande i akuta eller kroniska sjukdomar eller minska risken för återinsjuknande kan såväl mänskligt lidande undvikas som de begränsade gemensamma resurserna användas mer effektivt. Förebyggande arbete sker såväl på befolknings- som på individnivå. Primärvården har en särskilt viktig roll i det förebyggande arbetet på befolkningsnivå, givet närheten till människors vardag. En stor del av det arbetet sker utanför hälso- och sjukvården, men primärvården ska vara delaktig i samarbete med skola, civilsamhälle, företagshälsovård m.m. När det gäller 81 förebyggande insatser på individnivå fungerar vissa delar av det preventiva arbetet väl, till exempel det allmänna vaccinationsprogrammet och andra delar av barnhälsovården, mödrahälsovården och de olika nationella screeningprogrammen, t.ex. mammografi. Den första upplagan av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom 2011. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. Vid en utvärdering 2014 konstaterades det att regionerna kommit olika långt i genomförandet av riktlinjerna och att det utifrån vad som dokumenterats endast var en liten andel av patienterna som fått åtgärder för att förbättra sina levnadsvanor. Det individpreventiva arbetet för den listade befolkningen finns beskrivet i samtliga regioners förfrågningsunderlag för primärvården, ofta med hänvisning till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. År 2018 publicerade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Mot bakgrund av att det förebyggande arbetet ska vara högt prioriterat, men trots detta ofta hamnar i skymundan av arbetet med mer synliga behov, anser regeringen att prevention ska anges som en del av primärvårdens grunduppdrag. Utredningen föreslår en bestämmelse om att primärvården ska tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov, förutsättningar och preferenser. I likhet med flertalet remissinstanser, däribland SKR, ser regeringen positivt på att betona såväl det befolkningsinriktade som det individinriktade arbetet och ställer sig därför i huvudsak bakom utredningens förslag. Utredningen har föreslagit att förebyggande insatser bland annat ska ges utifrån patientens individuella preferenser. Regeringen konstaterar att hälso- och sjukvården ska respektera patientens självbestämmande och integritet och att den så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten (4 kap. 1 § och 5 kap. 1 § patientlagen). Det betyder emellertid inte att patienten själv ska få bestämma vilken vård eller vilka insatser som ska ges. Den vård och behandling som ges ska alltid ske i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och patientens medverkan får inte innebära att dessa krav eftersätts (prop. 1981/82:97 s. 50). Eftersom begreppen behov och preferenser därmed kan riskera att tolkas såsom motstridiga föreslår regeringen att det av bestämmelsen ska framgå att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar.

Vidare sida 118 förklaring:

Av punkt 3 följer att det även ska ingå i primärvårdens grunduppdrag att tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar. Det befolknings inriktade arbetet kan exempelvis handla om att fastställa hur olika faktorer inverkar på befolkningens hälsotillstånd, liksom hur levnadsvanorna påverkar hälsotillståndet. Med sina kunskaper om olika miljöfaktorers betydelse för människors hälsa och välbefinnande kan primärvården bidra med underlag för planeringen inom andra samhällssektorer. Till individinriktade förebyggande insatser räknas bland annat verksamhet som har till syfte att spåra hälsoproblem av olika slag, exempelvis allmänna eller riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård (jfr. prop. 1981/82:97 s. 110 f.).

Faller bort om gjort BT i ST först i BT

Handledarutlåtande

S

utdrag genomgång och reflektion  (analys )av ST läkarens profil? Tex Fördelning av besökstyp, primärvårdskvalitet, diagnoser, åldersfördelning, läkemedel, sjukskrivningsstatistik be tex SFamQ ta fram utvärderingsmetoder för varje delmål 

Individuell utbildningsplan 

Speciellt ansvariga SR för varje del av rek litteratur? Fadder? 

ST Boken: från BT till färdig specialist häftad, svenska 2021 Olga Björgell, av Uddenfeldt Wort  

Bok som rekommenderas: Remediation of the struggling medical learner 

Thanks for the feedback boken

Hunskårs kapitel för varje delmål

A5: I Sherlock Holmes Fotspår bok vetenskapligt tänk i vardagen 

A7: Lokala smittskyddsrekommendationer.  Smittskyddsblad och information till patienter resp vårdpersonal. STRAMAs riktlinjer.. Folkhälsomyndigheten. 

B1  

B2 Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor prevention och behandling 2022. Förslag på kurslitteratur: I januari 2022 publicerade Sveriges första nationella vårdprogram för ohälsosamma levnadsvanor  

Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor prevention och behandling (d2flujgsl7escs.cloudfront.net)  

  

B4 Nationellt vårdprogram för palliativ vård 

C4 Kunskapstöden, socialstyrelsens riktlinjer, MC Whinney? Internationell allmänmedicins litteratur, poddar 

Random case analysis (slumpmässigt utvalda) Skåne använder ej mini-CEX, har eget dokument som bättre värderar tanke/oro/önskan (”medsittningsmall”) på www.kliniskhandledning.se

Granskningsmallar från SBU för vetenskapliga studier/metanalyser

(ST träffar, Balint, Åsa Kadowakis beteende orienterat handledning, FQ) 

SOS Föreskrifter och Allmänna råd 

Obligatoriska kurser– obligatoriskt innehåll, när kravställa specialist i AM som kursledare osv, längd på kurs 

NY workshop om kurser önskemål att lägga i Metodbok. (Ev kolla med Karin Ekelund och Anna Lena Herrlander  Malmö kring innehåll i kurs för C14 som de gör) 

Läkemedel: Kurs bör innehålla delar om läkemedelsförskrivning och behandling relaterat till individens förutsättningar gällande, ålder, njurfunktion, interaktioner med andraläkemedel, samt strukturerad läkemedelsgenomgång och utsättning av läkemedel. Läkemedelsfrågor

tas även upp inom flera andra medicinska kurser. 

C15: Kurs i lagar och föreskrifter och dess tillämpning avses kurs i övergripande sjukvårdslagstiftning på internationell-, nationell- och regional nivå. Grundläggande kurs läggs lämpligen tidsmässigt under BT-tiden med kompletterande kurs gällande klinisk tillämpning under ST-tiden. Vilka intyg? Vad innebär det att skriva ett intyg? Vilka intyg är vi skyldiga att skriva? Hur utforma en kurs för att så att man får med sig detta?

(upplägg rekommendation; utvärdering, planering, kontrakt, kontakt med handledare på sidoutbildningar,  återvändardagar, kunskaper innan sidotjänstgöring) ST-läkare allmänmedicin i Region Norrbotten – Region Norrbotten (nllplus.se)  

Anvisningar till – Ansökan om bevis om specialistkompetens för läkare i enlighet med HSLF-FS 2021:8 (socialstyrelsen.se)

Anvisningar till ansökan om bevis om specialistkompetens för läkare med legitimation i enlighet med SOSFS 2015:8 (socialstyrelsen.se)

Tilläggskommentar från workshopen: Journalclub 
Handledarkurs med journalclub tex vetenskapligt artikel om pedagogik i Örebro under handledarkurs med alla professioner som hålls av universitetet.   

Fortbildning handledning/studierektorsskap SFAM /SLF konferens, AMEE,EURACT, ICRE, SFAMS utbrådets workshop 2ggr /termin 

professionalitet