Kontakt

Sonja Holmquist, sonjaholmquist@gmail.com och Dorte Kjeldmand, kjeldmand@gmail.com

Balintgruppen

Relationen mellan läkare och patient och de känslor som utvecklades mellan dem är en viktig del av arbetet. Man kan se denna relation som en medicinering i sin egen rätt, som kan minska ångest och osäkerhet, och som kan främja trygghet och säkerhet (Balint 1957).

En Balintgrupp består av 5-10 läkare som träffas regelbundet för att tillsammans med en gruppledare diskutera verkliga patientfall. Fokus ligger oftast inte på de medicinska aspekterna, utan på att bättre förstå de svårigheter som kan uppstå i mötet mellan läkare och patient.

Meningen är att gruppdeltagarna i en trygg miljö ges möjlighet att ventilera och diskutera patientmöten. Deltagarna hjälper varandra att bära och att undersöka de känslomässiga reaktioner som uppstått hos både patienten och läkaren. Till stöd har de en gruppledare som är väl förtrogen med deltagarnas arbetsförhållanden och som kan tillföra psykologisk/ psykoanalytisk erfarenhet och kompetens, särskilt inom psykosomatik och relationspsykologi.

Under Balintgruppens möten presenterar deltagarna fall från sin kliniska verksamhet. Ofta är det fall som varit känslomässigt påfrestande – ett av de där patientmötena som dröjer sig kvar när man går hem efter arbetsdagen. Kanske den där patienten som har önskemål som inte går att tillfredsställa. Eller den där patienten som fick en att känna sig förvirrad fast man rent medicinskt gjorde allting rätt. Eller den där föräldern som kom in med sitt tonårsbarn…

Efter att ett fall presenterats får de andra deltagarna delge sina reflektioner kring det de har hört. Den som presenterat fallet får lyssna på de övriga gruppmedlemmarnas reaktioner och reflektioner inför det de hört. När gruppen diskuterat en stund får presentatören komma in i diskussionen och komma med kommentarer om sina tankar och känslor som denna fick under presentationen.

Allt som sägs i gruppen är strikt konfidentiellt. Full sekretess råder oavsett om det rör sig om patienter eller kollegor eller gruppen. Alla ska bli lyssnade på och allas bidrag ska bli respekterade. Gruppens mål är inte att vara terapi för medlemmarna, men efter mötenas ömsesidiga konsultation, brukar frustrationen kunna vändas till förståelse och ett större lugn. Möjligheterna att hjälpa patienten på sikt ökar.

En Balintgrupp träffas regelbundet (oftast nittio minuter var fjortonde dag). Det ideala för en Balintgrupp är att verksamheten pågår över flera terminer.

För ytterligare information:

Svensk Förening för Medicinsk Psykologi (Den svenska Balintföreningen) info@sfmp.se

Litteratur:

Balint M. The Doctor, his Patient and the Illness. 1957 Pitman, London. Millenium edition 2000 Churchill Livingstone, Edinburgh.

Salinsky J, Sackin P What are You Feeling Doctor? 2000 Radcliffe Medical Press, London

Jablonski H : “Hur falldragningsgrupper ad modum Balint kan bidra till att stärka läkarens roll och effektivitet” Medicinsk Access 2006 http://sfmp.se/pdf/hur_en_balintgrupp_fungerar.pdf

Kjeldmand D The Doctor, the Task and the Group, 2006 Uppsala

Uncertainty in Primary Care Ed. LaunerJ, Summers L, 2013 Springer, New York (Jablonski H, Kjeldmand D, Salinsky J Två kapitel om Balintgrupper)

Länkar

Svensk Förening för Medicinsk Psykologi (Den svenska Balintföreningen)  http://sfmp.se/
www.balintinternational.com

Letar du efter en Balintgrupp?

Leder du en Balintgrupp och letar efter fler deltagare? Hör gärna av dig till oss! Vi kan då förmedla kontakt med Svensk förening för medicinsk psykologi, Svenska Läkarsällskapet, som har en förteckning över pågående grupper i Sverige. Du kan också kontakta Svensk förening för medicinsk psykologi direkt, se adress hemsida ovan.