Metoder förbättringsarbete

Redan 1992 tog SFAM Q fram en verktygslåda med enkla och lättillgängliga metoder som kunde väcka nyfikenhet och vara till nytta i förbättringsarbetet på vårdcentralen. Verktygslådan har slutat tillverkas men delar av den har vi utvecklat och lagt här. Vi fyller successivt på med fler praktiska och användbara instrument.

Kvalitetshuset är en enkel, pedagogisk modell som syftar till att stödja uppbyggnaden av ett strukturerat, patientorienterat och dokumenterat kvalitetssystem som engagerar all personal och leder till ett fortlöpande förbättringsarbete. Modellen utvecklades vid Primärvårdens FoU-enhet Habo/Jönköping under 1997 i samarbete med SFAMs kvalitetsråd.

Enkäter

Arbetsmiljö

Hemsjukvård & Geriatrik

  • Fallriskindex – Bedömning av risk för fallskador (Downton Fall Risk index)
  • Trycksårsrisk – Risk Bedömning Trycksår (RBT skalan)
  • Näringstillstånd – Bedömning av näringstillstånd hos äldre. (MNA Mini nutritional assessment)

Smärta

Länk till frågeformulär om smärtproblem och risk för långvarig smärta m.m.

  • Kortversion – frågeformulär om smärta
  • Manual och tolkningsmall kortversion
  • Lång version – frågeformulär om smärta
  • Manual och tolkningsmall lång version

Hälsa och levnadsvanor

  • SF-36 – Hälsoupplevelse
  • EQ-5D – Hälsoupplevelse
  • Levnadsvanor – Kort enkät om kost, rökning, alkohol och psykisk hälsa (Fittja vårdcentral)
  • Levnadsvanor – Kort enkät om kost, rökning, alkohol och psykisk hälsa (Nacka 2006)
  • Levnadsvanor gravida – Kort enkät om levnadsvanor under graviditet (Nacka 2007)
  • Ändra levnadsvanor – Kort enkät om att ändra vanor (Nacka 2006)

Patientenkäter

  • Europep – Enkät om patientens åsikt om senaste läkarbesök. Enkäten används brett i Europa.
  • Webbkollen – Webbaserad patientenkät vid utskrivning från sjukhus eller vid många samtidiga insatser i primärvård (SKL)

Granskning

  • Extern granskning – Kort sammanfattning om olika externa granskningsmetoder.
  • Kvalprak – Kvalitetssäkringsprogram utvecklat av läkare för användning av läkare. KVALPRAK BAS bygger på att läkaren redovisar uppgifter om sin egen verksamhet och får statistik för att jämföra egen verksamhet med andras för att löpande utveckla den egna verksamhetens kvalitet. Utvecklat av privatläkarföreningen.
  • Ledningssystem för kvalitet – Vägledning för hälso- och sjukvård i syfte att underlätta tolkningen av kraven i standarden ISO 9001- Ledningssystem för kvalitet och för att användas som ett stöd vid införandet av ett kvalitetsledningssystem.

Kvalitetsverktyg

  • Audit med APO – Ett enkelt sätt att mäta. Kort beskrivning av APO modellen.Formulär exempel 1 Formulär exempel 2
  • Arbetssätt – Modell för förändringsarbete
  • Avvikelse- och händelseanalys – Blanketter för risk- och händelseanalys (Östergötlands läns landsting)
  • Brainstorm – Metod att få fram kreativa idéer
  • Fiskbensdiagram – Verktyg för att förstå vilka orsaker som påverkar ett visst problem. Manual. Arbetsblad
  • Flödesschema – Verktyg för att analysera en process
  • Kvalitetshjulet – PDSA cirkeln. Modell för att testa och introducera förändringar och se om förändringar är förbättringar
  • Multiröstning – Metod för att i teamet ta fram förbättringsförslag och prioritera
  • Mötesteknik – Regler och roller i teamet vid förändringsarbete
  • S M A R T  Att sätta mål

Patientsäkerhet

  • Patientsäkerhetsfilmer – 6 filmer om patientsäkerhet för dig som ska utbilda, leda och intressera andra för patientsäkerhetsarbete i primärvården. (Patientförsäkringen LÖF, SFAM, Distriktsköterskeföreningen)
  • Checklista – Checklista för patientsäkerhet på vårdcentralen (SFAMQ).
  • MaPSaF – system för en patientsäker vårdcentral (Översättning Michael Christiansson) Om metoden Arbetsblad för deltagare

Kvalitetsregister

Kvalitetsindikatorer och PrimärvårdsKvalitet (tidigare Mål och mått)

Primärvård är en komplex verksamhet med många olika kvaliteter såsom: tillgänglighet, rätt prioritering, goda patientmöten, evidensbaserat och individanpassat medicinskt omhändertagande, undvikande av onödiga risker, effektiv resursanvändning samt en god samverkan med sjukhus, kommunal omsorg, försäkringskassa m fl. Komplexiteten innebär att det är en svår uppgift att bedöma vårdens kvalitet. Svårigheterna innebär inte att man ska avstå från att mäta, men mätningarna bör vara en del i en process för att initiera, stimulera och stödja utveckling och lokalt förbättringsarbete. Nationella kvalitetsindikatorer ger möjlighet till jämförelser av vissa aspekter av kvalitet mellan olika enheter och mellan huvudmän.

Det nationella kvalitetsregisterregisterliknande systemet PrimärvårdsKvalitet har sitt ursprung i SFAM-Qs kvalitetsindikatorer “Mål och mått” (se nedan). Indikatorerna i PrimärvårdsKvalitet uppdateras regelbundet och omfattar de vanligaste kroniska- och infektionssjukdomarna i primärvården samt primärvårdsspecifika parametrar som samsjuklighet, prioritering och kontinuitet. Mål och Mått har således lagt grunden till PrimärvårdsKvalitet, som nu kommer att fortsätta att förvalta och uppdatera kvalitetsindikatorerna årligen till rådande evidensläge, av professioner inom primärvården i samverkan med SKL.

Alla indikatorerna är i första hand avsedda att vara ett hjälpmedel när den enskilde läkaren eller vårdcentralen/familjeläkarmottagningen vill granska sina egna resultat. Möjligheten att följa upp den egna praktiken väcker intresse och motiverar förändring i mycket högre grad än att ta del av statistik på en övergripande nivå. En nödvändig förutsättning är dock att granskning och analys bygger på frivillighet. Indikatorerna kan också utgöra underlag i en Medicinsk kvalitetsrevision (extern granskning). Man kan också själv utvärdera vårdcentralens ”totalkvalitet”. Indikatorerna är inte avsedda att ligga till grund för ekonomisk ersättning

Om alla deltar i uppföljningsarbetet blir det mindre betungande och mer intressant att ta del av resultaten. Vi är övertygade om att den som är nyfiken på sin egen praktik och själv granskar sina rutiner, sina resultat och därefter tillsammans med kollegor reflekterar över vad han/hon finner också får kraften att förbättra. Det är viktigt att mätning och uppföljning inte tar lång tid. Den viktiga delen i kvalitetsarbetet är processen när man analyserar problem, diskuterar och blir överens om relevanta mål och nya arbetssätt.

I många fall finns ingen entydig standard eller målnivåer. Befolkningens sammansättning kan ha större inverkan på resultaten än vårdpersonalens arbete. Det är därför viktigt att jämföra sig med vårdcentraler med liknande arbetssätt och upptagningsområde och framför allt att jämföra sina egna data över tid.

Mål och mått:

För att kunna värdera kvaliteten behövs enkla verktyg. Därför har SfamQ arbetat med att utveckla kvalitetsindikatorer sedan starten 1991. En sammanställning av de äldre indikatorerna finns i dokumentet Mål och mått. I dokumentet framgår hur indikatorerna konstruerats utifrån:

Kriterier – Vad är viktigt för god kvalitet?

Indikatorer – Hur mäts kvalitet?

Standard – Vilken nivå bör eftersträvas?

Mätmetod – Hur ta reda på hur vi ligger till?

Bakgrund och Referenser för varje indikator

Delvis uppdaterade versioner (2009) av indikatorerna i Mål och mått finns i länkarna nedan, dock rekommenderas användning av de aktuella versionerna som återfinns i PrimärvårdsKvalitet.

  • Tillgänglighet – Telefontillgänglighet, kallelsesystem, prioritering, täckningsgrad.
  • Information – Patientens uppfattning om vården och delaktighet. (Ingår i Nationella Patientenkäten)
  • Mediaotit – Otit hos barn 1-12 år. Uppdaterad 2011.
  • Tonsillit – Användning av Strep-A och antibiotikaförskrivning. (Ingår i PrimärvårdsKvalitet)
  • Cystit – Nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor > 18 år. (Ingår i PrimärvårdsKvalitet)
  • Astma – Behandling och uppföljning vid astma. (Ingår i PrimärvårdsKvalitet)
  • KOL – Behandling och uppföljning vid KOL. (Ingår PrimärvårdsKvalitet)
  • Diabetes – Behandling och uppföljning vid diabetes (Ingår i PrimärvårdsKvalitet)
  • Kranskärlssjukdom – Behandling och uppföljning vid kranskärlssjukdom (Ingår i PrimärvårdsKvalitet)
  • Hjärtsvikt – Behandling och uppföljning vid hjärtsvikt. (Ingår i PrimärvårdsKvalitet)
  • Förmaksflimmer – Behandling och uppföljning vid förmaksflimmer. (Ingår i PrimärvårdsKvalitet)
  • Levnadsvanor – Registrering av fysisk aktivitet, matvanor, alkohol och rökning. Med en enkel enkät om levnadsvanor, som finns i ”verktygslådan”, går det att fånga mätbara variabler om levnadsvanor. OBS! Det har kommit nya nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder sedan indikatorerna fastslogs. (Fysisk aktivitet och rökning är uppdaterade och ingår i PrimärvårdsKvalitet)
  • Nedre luftvägsinfektioner – Behandling och uppföljning vid nedre luftvägsinfektioner.