Allmänmedicin – vad är det?

Allmänmedicin – en av många specialiteter

Allmänmedicin är en av drygt femtio olika medicinska specialiteter i Sverige. Den som är specialist i allmänmedicin kallas allmänläkare. De flesta allmänläkare arbetar med att ta hand om patienter på vårdcentraler, hälsocentraler och andra läkarmottagningar inom primärvården. De sköter ofta läkarinsatserna på barnavårdscentraler och äldreboenden. Namnet på deras yrke kan vara distriktsläkare, husläkare eller familjeläkare. Några allmänläkare forskar inom allmänmedicin vid universitet och andra forskningsinstitutioner. Några är chefer inom olika delar av hälso-och sjukvården. Några har hittat helt andra vägar i sitt yrkesliv och har sin allmänmedicinska skolning som en viktig del av sin utbildning.

Vad kan allmänläkaren hjälpa dig med?

Vilket hälsoproblem du än har kan du alltid ta upp det med din allmänläkare. Allmänläkaren är utbildad att själv utreda och behandla många olika sjukdomar och krämpor, men är också tränad att se om det finns tecken på något tillstånd där sjukhusets tekniska resurser eller andra specialisters expertkunskap behövs.

Om du har en mer allvarlig sjukdom blir det i regel ett samarbete mellan allmänläkaren och specialisten på sjukhuset. Ofta inleds utredningen i primärvården och kompletteras på sjukhuset. Kanske du behöver en operation eller annan behandling på sjukhuset och får träffa läkaren där några gånger efteråt. När sedan sjukhusets resurser inte längre behövs kan fortsatta kontroller ske hos allmänläkaren.

Varför gå till allmänläkaren och inte direkt till specialisten på sjukhuset?

Oftast kan allmänläkaren ge dig den hjälp du behöver. Det kan gälla högt blodtryck, diabetes, depression, sömnproblem, astma, ledvärk, magont, luftvägsinfektion, hudutslag och mycket annat. Om du har flera olika sjukdomar eller symtom kan allmänläkaren ta hand om dem samtidigt eller vid en serie besök, och du behöver inte gå till många olika ställen för att få hjälp, annat än med det som kräver sjukhusets eller specialmottagningens resurser. Ett visst symtom, som huvudvärk, magont eller trötthet, kan också bero på olika sjukdomar, och då kan allmänläkaren ta reda på var orsaken ligger och ge rätt behandling själv eller skicka remiss till rätt specialist om det behövs.

Allmänläkaren – din egen doktor

På en välfungerande allmänmedicinsk mottagning kan du välja en läkare som blir din egen läkare, som du träffar när du behöver läkarhjälp och som har en helhetsbild av din hälso- och sjukvård. Ni lär känna varandra och det underlättar för er båda.

Allmänläkaren samarbetar med många andra

Allmänläkaren samarbetar med distriktssköterskor och andra sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, kuratorer, psykologer, dietister, arbetsterapeuter och många andra yrkesgrupper.

Att bli specialist i allmänmedicin tar tolv år

För att bli specialist i allmänmedicin ska man först studera vid universitetet på läkarlinjen i fem och ett halvt år fram till läkarexamen. Sedan gör man AT (allmäntjänstgöring) i minst ett och ett halvt år för att bli legitimerad läkare. Efter AT följer specialiseringstjänstgöring (ST), som omfattar arbete både i primärvården och på sjukhus. ST tar minst fem år, så den totala utbildningstiden är minst tolv år innan man är färdig specialist. Större delen av både AT och ST utgörs av tjänstgöring under handledning av mer erfarna kollegor, men det ingår också teoretisk utbildning. Minimum fem års ST gäller även övriga specialiteter.

Karin Lindhagen, 2014