Inlägg av

,

Ledare: Gammal bok om allmänmedicin är fortfarande aktuell

Ur AllmänMedicin 1-2019. Författare Annika Larsson, t.f. ordförande för SFAM.Min 10-åring smyger in i föräldrasovrummet vid 22-tiden när jag hunnit lägga mig. Det är en kväll i början av januari, då jag börjat om att jobba, men barnen fortfarande har jullov ytterligare en dag. Hon tar på måfå i mörkret en bok ur min bokhylla. När jag undrar vad hon gör säger hon […]

,

Chefredaktörens rader: Reflektioner inför årets längsta natt

Ur AllmänMedicin 4-2018. Författare Ingrid Eckerman. När manusstopp för det här numret av AllmänMedicin närmade sig tänkte jag ”det blir ingen tidning till jul!” Men efter upprop till råden, nätverken, Ordbyte och facebookgrupperna strömmade material in. Mest imponerad är jag av artiklarna som på olika sätt berör temat ”allmänläkaren som specialist på osäkerhet”. Personliga reflektioner, råd och hjälpmedel som allt […]

,

Debatt 4-2018: Om läkares (o)ansvar i kommunal hälso- och sjukvård

Klart eller oklart om en läkare tillåts delegera till kommunens personal? Hur med ansvarsfördelningen när det gäller ledningsansvaret? Hur med läkarens medverkan när en sjuksköterska eller annan personal beslutar om en delegering nu i fråga? Vad göra om läkaren absolut motsätter sig en dylik delegering av åberopade patientsäkerhetsskäl? Finns något om detta reglerat i läkarmedverkansavtalen?

,

Ledare 4-2018: Vad är god allmänmedicin?

God allmänmedicin. God och nära vård. God primärvård. Är dessa begrepp synonyma? Utredningen God och nära vård redogör på ett förtjänstfullt sätt hur de ser på de två sistnämnda begreppen. Primärvården är en stor del av det som beskrivs som God och nära vård, men i begreppet kan också rymmas en hel del sådant som […]

,

Ledare 3-2018: Primärvårdsforskningen behöver ekonomiska resurser och infrastruktur

I en förstärkt primärvård och nära vård blir den allmänmedicinska forskningen än viktigare. Vi har stora problem med bristande infrastruktur för allmänläkare som vill kombinera en klinisk tjänst med en forskartjänst, och endast omkring en procent av de medicinska professorerna är specialister i allmänmedicin. Våra kliniska riktlinjer baseras i regel på forskning från ett mer […]

,

Stor bredd inom den allmänmedicinska forskningen

Om den offentliga och privata arbetsgivaren menar allvar med att utveckla primärvården måste man ge resurser, dvs. avsatt tid, för att allmänläkare ska kunna bedriva forskning och kvalitetshöjande utvecklingsarbete. Det är väsentligt för forskningens legitimitet att forskningsstudierna har till syfte att förbättra verksamheten på vårdcentralen.

,

FQ-gruppen – erfarenheter som kan inspirera

I cirka två år har jag varit ledare i en välfungerande FQ-grupp för ST-läkare i allmänmedicin. Det har ökat min professionalism som läkare och bidragit med mycket energi och lärande om grupper och ledarskap. Min erfarenhet är att det är möjligt att få en FQ-grupp att arbeta effektivt och lärande om vissa förutsättningar är på […]