{"id":5504,"date":"2018-11-27T18:08:42","date_gmt":"2018-11-27T18:08:42","guid":{"rendered":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/?p=5504"},"modified":"2018-12-26T22:42:01","modified_gmt":"2018-12-26T22:42:01","slug":"stor-bredd-inom-den-allmanmedicinska-forskningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/artiklar\/stor-bredd-inom-den-allmanmedicinska-forskningen\/","title":{"rendered":"Stor bredd inom den allm\u00e4nmedicinska forskningen"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Om den offentliga och privata arbetsgivaren menar allvar med att utveckla prim\u00e4rv\u00e5rden m\u00e5ste man ge resurser, dvs. avsatt tid, f\u00f6r att allm\u00e4nl\u00e4kare ska kunna bedriva forskning och kvalitetsh\u00f6jande utvecklingsarbete. Det \u00e4r v\u00e4sentligt f\u00f6r forskningens legitimitet att forskningsstudierna har till syfte att f\u00f6rb\u00e4ttra verksamheten p\u00e5 v\u00e5rdcentralen.<\/strong><\/p>\n

De nedan beskrivna studierna visar att bredden p\u00e5 den typ av forskning som kan bedrivas i prim\u00e4rv\u00e5rden \u00e4r stor: Kliniska unders\u00f6kningar av en patientgrupp inom ett geografiskt omr\u00e5de, journalstudier p\u00e5 sjukhus som uppf\u00f6ljning av patienter fr\u00e5n prim\u00e4rv\u00e5rden, bed\u00f6mningar av verkliga eller fiktiva patientber\u00e4ttelser i text-eller videoformat, riktad screening p\u00e5 v\u00e5rdcentral, individuella intervjuer, intervjuer i grupp, enk\u00e4ter till patienter och personal, registerstudier, unders\u00f6kning av journaldata fr\u00e5n v\u00e5rdcentraler och systematiska unders\u00f6kningar av det egna och andras arbetss\u00e4tt.<\/p>\n

Nedan ges n\u00e5gra exempel p\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r allm\u00e4nmedicinsk forskning, med anv\u00e4ndning av olika metoder, har f\u00f6rb\u00e4ttrat kunskaperna inom olika omr\u00e5den. I flera studier \u00e4r kontinuiteten mellan l\u00e4kare och patient(er) avg\u00f6rande f\u00f6r studiens genomf\u00f6rande.<\/p>\n

Att forskning bedriven av allm\u00e4nl\u00e4kare kommit till praktisk nytta finns m\u00e5nga exempel p\u00e5. Alla de beskrivna studierna har p\u00e5verkat arbetet p\u00e5 v\u00e5rdcentralen eller har potential till det. Att forska inom sin egen verksamhet \u00e4r n\u00e5got f\u00f6r varje allm\u00e4nl\u00e4kare att \u00f6verv\u00e4ga.<\/p>\n

Folksjukdomar<\/strong><\/h3>\n

Svenska Dagbladet varnade p\u00e5 sin f\u00f6rstasida en dag 1993 f\u00f6r att s\u00e4nka blodtrycket f\u00f6r mycket. Det kunde leda till \u00f6kad d\u00f6dlighet. Det var Ulf Lindblads<\/strong> avhandling [1] som \u00f6verraskande n\u00e5dde f\u00f6rstasidan. Ulf Lindblads omfattande journalgenomg\u00e5ngar p\u00e5 K\u00e4rnsjukhuset i Sk\u00f6vde f\u00f6r att unders\u00f6ka prognosen f\u00f6r hypertoni (utveckling av hj\u00e4rtsvikt) hade \u201dbekr\u00e4ftat\u201d teorin om J-kurvan, dvs. att n\u00e4r det diastoliska trycket blir f\u00f6r l\u00e5gt \u00f6kar risken f\u00f6r hj\u00e4rtassocierad d\u00f6d. Det blev ett bifynd i en avhandling som unders\u00f6kte nyttan av strukturerade blodtrycksmottagningar.<\/p>\n

I Lax\u00e5 genomf\u00f6rde Dan Andersson<\/strong> under n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 tidigt 1980-tal blodsockerscreening av bes\u00f6kare till v\u00e5rdcentralen. \u00d6kad absolut prevalens p\u00e5 1.5 % (till 4.3 %) kunde observeras under en femton\u00e5rsperiod och prognos relaterad till blodsockerkontroller kunde best\u00e4mmas. Studierna [2] var m\u00f6jliga genom l\u00e5ng tids befolknings- och l\u00e4karkontinuitet.<\/p>\n

I Margareta Hellgrens<\/strong>, Sk\u00f6vde, avhandling [3] framkom m\u00f6jligheter att p\u00e5 en v\u00e5rdcentral hitta och behandla individer med st\u00f6rd glukosoms\u00e4ttning. Man kan under en begr\u00e4nsad tid genomf\u00f6ra intensiva insatser som har till f\u00f6ljd att komplikationsriskerna sjunker. B\u00e5de kost och motion f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/p>\n

Sofia Dalemo<\/strong>, Lidk\u00f6ping, har visat att patienter med hyperkalcemi f\u00f6rr eller senare utvecklar en symtomgivande diagnos, oftast hyperparatyroidism. Hennes forskningsstudier [4] underl\u00e4ttades av l\u00e5ngvarig l\u00e4karkontinuitet i Tibro p\u00e5 1980-och 1990-talet.<\/p>\n

Magnus Geirsson,<\/strong> Sk\u00f6vde, visade att vad som bed\u00f6ms vara en godtagbar alkoholkonsumtion varierar med allm\u00e4nl\u00e4karens egna alkoholvanor. Kvinnor bed\u00f6ms str\u00e4ngare \u00e4n m\u00e4n trots att m\u00e4n har klart h\u00f6gre alkoholkonsumtion [5].<\/p>\n

Konsultationen <\/strong><\/h3>\n

Begreppen “symtompresentation” och “kroppsempati” utvecklades av Carl Edvard Rudebeck<\/strong> [6], d\u00e5 i Ume\u00e5. Utg\u00e5ende fr\u00e5n ett fyrtiotal i n\u00e4romr\u00e5det aktiva allm\u00e4nl\u00e4kares symtombeskrivningstolkningar och videoinspelningar formulerade Rudebeck sina begrepp. De begreppen har l\u00e5ngsamt letat sig in i beskrivningen av hur allm\u00e4nl\u00e4kare arbetar. Carl Edvard Rudebeck, numera i V\u00e4stervik, har sedan sj\u00e4lv utvecklat hur den allm\u00e4nmedicinska kompetensen formuleras, senast p\u00e5 SFAM:s \u00e5rskongress i Norrk\u00f6ping 2018.<\/p>\n

Att resultaten av en konsultation delvis uppfattas olika av patienter och l\u00e4kare var nog inte s\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nande f\u00f6r Annika And\u00e9n<\/strong>, Lule\u00e5. I sin avhandling [7] intervjuade hon b\u00e5da grupperna. Vad som var ett bra resultat av en konsultation skiljde sig \u00e5t. L\u00e4karna betonade coping medan patienterna sa att det v\u00e4rdefulla var att deras egen uppfattning om symtomen och sjukdomen konfirmerades. B\u00e5de l\u00e4kare och patienter satte dock n\u00f6jdhet med konsultationen h\u00f6gt.<\/p>\n

Kristian Svenberg<\/strong>, G\u00f6teborg, fann [8] att det \u00e4r till hj\u00e4lp f\u00f6r allm\u00e4nl\u00e4kare i Sverige att man h\u00e5ller sig \u00f6ppen f\u00f6r delvis andra f\u00f6rest\u00e4llningar om sjukdom n\u00e4r man m\u00f6ter patienter med ursprung i Somalia. Synen p\u00e5 psykiska besv\u00e4r \u00e4r annorlunda. Bristande f\u00f6rm\u00e5ga hos l\u00e4kare i Sverige har gjort att somaliska patienter ibland \u00e5ker till Tyskland f\u00f6r v\u00e5rd.<\/p>\n

Utbildning och handledning<\/strong><\/h3>\n

Mats Wahlqvist<\/strong>, G\u00f6teborg, visade i sin avhandling [9] att l\u00e4karstudenters patientcentrerade attityd under utbildningen metaforiskt kan beskrivas som ett timglas. Den patientn\u00e4ra synen i b\u00f6rjan av utbildningen stramas \u00e5t under de f\u00f6rsta kliniska kurserna f\u00f6r att \u00e5ter vidgas i slutet av utbildningen.<\/p>\n

Mats Wahlqvist kom sedan att handleda Bernhard von Below<\/strong>, G\u00f6teborg, i en avhandling om handledning av l\u00e4karstudenter [10]. von Below po\u00e4ngterar att handledning av l\u00e4karstudenter \u00e4r ett legitimt uppdrag om vissa f\u00f6ruts\u00e4ttningar uppfylls \u2013 tid i schemat samt st\u00f6d av chef och medarbetare. Gammal kunskap om l\u00e4rlingsskap blev systematiskt studerat.<\/p>\n

Att Balintgrupper \u00e4r till stor nytta f\u00f6r deltagande allm\u00e4nl\u00e4kare skriver Dorte Kjeldmand<\/strong>, Eksj\u00f6, om i den enda svenska avhandlingen om Balintgruppsarbete [11]. Hon har intervjuat allm\u00e4nl\u00e4kare med l\u00e5ng erfarenhet av att delta i Balintgrupp. Prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n avhandlingen v\u00e4ckte mycket uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 internationella Balintkongressen i Stockholm 2005. Inte minst de lite ov\u00e4ntade fynden att det finns risker med Balintgrupper: deltagare kan komma i kl\u00e4m om inte gruppledaren agerar med skicklighet.<\/p>\n

Anders Hanssson<\/strong>, G\u00f6teborg, beskrev i sin avhandling [12] behovet av samarbete med andra yrkesgrupper, s\u00e4rskilt sjuksk\u00f6terskor. L\u00e4karstudenterna var mer inriktade p\u00e5 att till\u00e4gna sig l\u00e4karrollen \u00e4n att samarbeta med andra yrkesgrupper. D\u00e5 det nu g\u00e5tt mer \u00e4n tio \u00e5r sedan Anders Hanssons studier har f\u00f6r\u00e4ndringar skett. Det s.k. interprofessionella l\u00e4randet (IPL) har f\u00e5tt en starkare st\u00e4llning p\u00e5 landets l\u00e4karutbildningar.<\/p>\n

Organisation<\/strong><\/h3>\n

Att praxis varierar i hur allm\u00e4nl\u00e4karen arbetar kan studeras genom prim\u00e4rv\u00e5rdsregister som finns l\u00e4tt tillg\u00e4ngliga. Per Hjerpe<\/strong>; Sk\u00f6vde, har visat [13] hur l\u00e4kemedelsf\u00f6rskrivningar varierar mellan v\u00e5rdcentraler i f\u00f6rh\u00e5llande till lokala l\u00e4kemedelsr\u00e5d. V\u00e5rdcentraler som f\u00e5tt bes\u00f6k av l\u00e4kemedelsf\u00f6retag hade h\u00f6gre f\u00f6rskrivning av det f\u00f6retagets l\u00e4kemedel.<\/p>\n

Referenser<\/strong><\/h3>\n
    \n
  1. Lindblad U. The prognosis of hypertension [avh]. Malm\u00f6: Lund University; 1993.<\/li>\n
  2. Andersson D. Diabetes mellitus in a defined population [avh]. Uppsala: Uppsala University; 1994.<\/li>\n
  3. Hellgren M. DIAVIP – Diabetes prevention in primary care [avh]. Gothenburg: University of Gothenburg; 2014.<\/li>\n
  4. Dalemo S. Elevated calcium concentration – is it dangerous? [avh]. Gothenburg: University of Gothenburg; 2014.<\/li>\n
  5. Geirsson M. Alcohol prevention in Swedish primary health care [avh]. Gothenburg: University of Gothenburg; 2011.<\/li>\n
  6. Rudebeck C E. General practice and the dialogue of clinical practice [avh]. Scand J Prim Health Care; suppl 1\/1992.<\/li>\n
  7. And\u00e9n A. Outcomes from GPs\u00b4 consultations [avh]. Link\u00f6ping: Link\u00f6ping University; 2009.<\/li>\n
  8. Svenberg K. M\u00f6tet mellan patienten och l\u00e4karen – erfarenheter bland somaliska flyktingar och l\u00e4kare under utbildning [avh]. Gothenburg: University of Gothenburg; 2011.<\/li>\n
  9. Wahlqvist M. Medical students\u00b4 learning of the consultation and the patient-doctor relationship [avh]. G\u00f6teborg: G\u00f6teborg University; 2007.<\/li>\n
  10. von Below B. L\u00e4kare som handledare i klinisk praktik f\u00f6r l\u00e4karstudenter [avh]. Gothenburg: University of Gothenburg; 2017.<\/li>\n
  11. Kjeldmand D. The doctor, the task and the group [avh]. Uppsala: Uppsala Universitet; 2006.<\/li>\n
  12. Hansson A. Nya utmaningar, gamla strategier – om distriktsl\u00e4kares yrkesroll och attityder till samarbete [avh]. G\u00f6teborg: G\u00f6teborgs Universitet; 2008.<\/li>\n
  13. Hjerpe P. Investigating practice variation in a changing primary care [avh]. Lund: Lund University; 2011.<\/li>\n<\/ol>\n

    F\u00f6rfattare: Bj\u00f6rn Landstr\u00f6m bjorn.landstrom@vgregion.se\u00a0\u00a0<\/em><\/p>\n

    Allm\u00e4nMedicin 3-2018<\/a>.\u00a0<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Om den offentliga och privata arbetsgivaren menar allvar med att utveckla prim\u00e4rv\u00e5rden m\u00e5ste man ge resurser, dvs. avsatt tid, f\u00f6r att allm\u00e4nl\u00e4kare ska kunna bedriva forskning och kvalitetsh\u00f6jande utvecklingsarbete. Det \u00e4r v\u00e4sentligt f\u00f6r forskningens legitimitet att forskningsstudierna har till syfte att f\u00f6rb\u00e4ttra verksamheten p\u00e5 v\u00e5rdcentralen.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[37,42],"tags":[44],"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5504"}],"collection":[{"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5504"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5504\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6127,"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5504\/revisions\/6127"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5504"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5504"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sfam.se\/tidskriften\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5504"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}