← Tillbaka

Svensk allmänmedicinsk kongress Karlstad 2017

Tack alla ni som deltog och gjorde kongressen i Karlstad så lyckad!

Vi kommer att lägga ut presentationer från föreläsningar, workshops och symposier här nedan, efterhand.  

 

/ Organisationskommittén, SFAM Örebro-Värmland som nästa år lämnar över stafettpinnen till SFAM Östergötland

 

Nedan följer Dokumentation av föreläsningarna, program och föreläsare

 

Dokumentation från föreläsningar:

I begynnelsen var gruppen

Lasse Berg – Vad är en människa


Workshop: Att bedöma medicinska påståenden och söka medicinsk kunskap i den vetenskapliga litteraturen

Kritiskt tänkande i vården A" bedöma påståenden och söka vetenskapligt underlag  Ragnar Levi

Att söka kunskap i den vetenskapliga litteraturen  Marika Svalstedt, Maj Millom & Anne Hagberg

Daniel Fröding


Workshop: Jag skrev ut 100 Tradolan, underhåller jag ett missbruk?

Anna Nager, Klaus Stein & Åsa Niper


Workshop: Let’s fix a national learning policy!

Gösta Eliasson, Torbjörn Ledin, Anna Beck & Janet Grant


Workshop: Andlighet I vården

Eivind Meland, Helen Brandstorp, Lars Englund & Göran Waller


Föreläsning: Klimatförändringar och påverkad folkhälsa – vad kan läkaren göra

Sofie Lindegren


Föreläsning: Fetma hos ungdomar och unga vuxna

Helena Dreber 


Föreläsning: Självtest av benstyrkan ökar möjligheten att tidigt upptäcka nedsättningar med risk för sänkt livskvalité hos individer med kroniska sjukdomar

Lillemor Nyberg


Föreläsning: Diagnostik av kolorektalcancer och inflammatorisk tarmsjukdom i primärvården – nyttan av prover för F-Hb, F-kalprotektin, anemi och järnbrist. En prospektiv studie.

Cecilia Högberg


Workshop Helhetssyn vid behandling av individer med flera kroniska sjukdomar

KOL och samsjuklighet Björn Ställberg

Demenssjukdom och multisjuklighet Anna Segernäs-Kvitting

Helhetssyn vid behandling av individer med flera kroniska sjukdomar – type 2-diabete Thomas Drivsholm

Stefan Jansson, Staffan Nilsson, Björn Ställberg, Anna Segernäs-Kvitting & Thomas Drivsholm


Workshop: Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling - ett roligt sätt att lära

Malin André, Stina Gäre Arvidsson & Maria Wolf


Workshop: Allmänläkare så in i norden – Är fastlegereformen ljuset från väster?

Fastlegeordningem - Systemet Birgit Abelsen

Fast lönn eller eget företak Peder Halvorssen 

Fastlegeordningen i en norsk glesbygd Anders Svensson

Björn Nilsson, Helen Brandstorp, Anette Fosse, Peder Halvorssen, Anders Svensson, Roland Olofsson-Dolk & Birgit Abelsen 

 Twitterinlägg  "huvud-axlar-knä-och-tår" https://twitter.com/marinatuutma/status/857584774260686849


Workshop: Erfarenheter vården av att utveckla vården av sköra äldre. Presentation av rådet för sköra äldre 

Sonja Modin, Magnus Nord, Solveig Wanland, Christina Grzechnik Mörk & Lena Pomerleau

Föreläsning: Patientsäkerhet i primärvården – diagnostiska missar

Rita Fernholm


Föreläsning: Att hjälpa patienter med smärta. Reflektioner av en allmänläkare på landet.

Bo Karlsson


Föreläsning: Makt och vård

Esbjörn Hagberg


Symposium: Nationellt klinisk kunskapsstöd för primärvården
Ett effektivt stöd till primärvården

Staffan Ekedahl & Therese Eklöv, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm
Region Jönköpings Län, Jönköping


Symposium : SPACE – ett nätverk för diabetesforskning inom allmänmedicin

Carl Johan Östgren, Olov Rolandsson, Patrik Wennberg, Per Wändell, Margareta Hellgren & Karin Rådholm


Symposium : Vårdsamordnare för psykisk ohälsa – hur fungerar det för primärvården och primärvårdens patienter? 

Cecilia Björkelund, Malin André, Eva Lisa Peterson & Irene Svenningsson


Symposium: Nationella forskarskolan i allmänmedicin – grundbult för framtida allmänmedicinsk forskning

Cecilia Björkelund, Patrik Midlöv, Moa Wolf, Helena Ödesjö & Beata Borgström Bolsjö


Föreläsning: Allt du undrar om trafikmedicin

Lars Englund


Föreläsning: Med tillit som grund

Eli Berg


Hur går det för våra patienter - Lär dig hur vi går från data till hälsa med hjälp av Primärvårdskvalitet och interaktivt beslutsstöd

Jörgen Månsson, Ulrika Elmroth, Stina Gäre Arvidsson & Staffan Nilsson


Föreläsning: En sekund, en diagnos - och livet tar en ny vändning 

Anders Södergård


Föreläsning: Nya riktlinjer vid handläggning av dyspepsi  

Lars Agréus & Magnus Simrén


Symposium: Läkemedelsbehandling vid depression – vad säger Socialstyrelsen i sina nya riktlinjer 

Läkemedelsbehandling depression  Anna Nager

Depression och ångest hos äldre  Cecilia Björkelund 

Läkemedel vid depression  Björn Mårtensson


Workshop: Var ska jag publicera mina allmänmedicinska rön 

Ingrid Eckerman Hans Thulesius & Carl Johan Östgren


Symposium: Nya riktlinjer prevention kardiovaskulär sjukdom – what’s in it for us?   

Åsa Wetterqvist & Hans Brandström


Föreläsning: USA vs Sverige; stora skillnader i hur levnadsvanor tas upp i konsultationerna 

Lars Jerdén & Lars Weinehall


Föreläsning: SCAPIS – Världens största forskningsprogram för hjärt-kärl och lungsjukdomar 

Carl Johan Östgren


Workshop: Migration och kultur i mötet med flyktingen 

Joakim Lindqvist & Haibe Hussein


Workshop: Låt inte lura dig av statistik – träningspass för allmänläkare  

Malin André & Bo Karlsson


Workshop: Riskbruk – beroende : 15-metoden i praktiken  

Sven Wåhlin


Workshop: Allmänmedicinskt nätverk för kardiovaskulär forskning 

Staffan Nilsson, Kristina Boström, Per Wändell, Johan

 Du vet väl att Kongressen har en egen app där du hittar program och annan information? Ladda ner appen LiV Event i App Store för Iphone och Google Play på Android (om det krånglar på Android, sök på "Landstinget i Värmland").

>>Är du ST-läkare kolla in sammanfattat program för kurs i Palliativ vård - gå delar eller heldag. Heldag räknas som ST-kurs motsvarande delmål B5
De ST-läkare som deltar hela dagen får kursbevis (mer info och separat anmälan hittar du allra längst ned på denna sida) <<

 

Onsdag 26 april


08.30-
 

OBS ST-utbilding i palliativ vård börjar 08.30 och pågår hela dagen.  
09.00-
10.00
 
     Registrering & fika

 


10.00-
11.00 

 

     Inledning Landshövdingen Kenneth Johansson 

     Vad är en människa - Lasse Berg

 

11.00-
12.30
 
12.30-
13.30
     Lunch  
   


13:30-
15.00

 
15.00-
15.30
     Fika  
15.30-
18:00

   
 Sfams fullmäktigemöte

 
 
19:00

Mingel

 

 


Torsdag 27 april

08.15-
08.30

     Patientperspektiv? - Malte Hallqvist

 
08.30-
09.30
     Key-note: Dolphins, cows and Jesus: Translation from guidelines to
     induviduals 
Neal Maskrey
 
09.30-
10.00
 
     Fika

 

10.00-

12.00
 
12.00-
13.00
     Lunch  

13:00-

14.30
 
14.30-
15.00
     Fika  

15:00-

16:30
 
18.00
     Samling inför banketten

 
18.30
     Bankett med examenhögtidlighet

 

 

 

Fredag 28 april

08.30-
09.30

 

     Key note: General Practice, Too Much Medicine, and the Environment. - Iona Heath

 
09.30-
10.00
 
     Fika

 

10.00-

12.00
 
12.00-
13.00
     Lunch  

13:00-

14.30
 
14.30


     Avslutning och överlämning till Sfam Östergötland 

     Hemfärd

 

 

Ladda ner programmet här


För ST-läkare:

 

Palliativ vård - gå delar eller heldag. Heldag räknas som ST-kurs motsvarande delmål B5. De ST-läkare som deltar hela dagen får kursbevis. Inger Fridegren (Ingers lilla röda) leder kursen. För att försäkra dig om en plats maila johanna.johansson@sfam.se (Maila ditt namn och ditt personnummer(behövs för intyget))

1. 08.30 - 09.15  Vad är palliativ vård? Definitioner m.m (45 min)
2. 09.20 - 09.50  Vad innebär teamarbete? Vad är kommunikation? (30 min)
3. 10.00 - 12.30  Symptomlindring
  (inkl 15 min   Smärta, illamående, oro, andnöd och trötthet
  paus)  Ingers lilla röda 
  12.30 - 13.15  Lunch
4. 13.15 - 14.00  Akuta tillstånd i palliativ vård (45 min)
5.  14.05 - 14.45  Brytpunktssamtal, film (40 min)
6. 15.00 - 15.45  Vård i livets slutskede, vad är läkarens uppgift? (45 min)
7.  15.50 - 16.30  Efterlevandesamtal och sorg (40 min)

 

Ladda ner programmet för Kurs i palliativ medicin för ST här

 

Sidan uppdateras

 


 

Lasse Berg

Författaren Lasse Berg har i sin Kalaharitrilogi penetrerat människans evolution och djupa historia. I sin senaste bok ”Vårt inre Afrika - Upptäcktsresor”, tillsammans med fotografen Carl Douglas fortsätter han sin undersökning av människans natur.

I begynnelsen var gruppen
I miljontals år levde våra förfäder ett stillsamt liv som samlare mellan Afrikas öppna horisonter. Vi är alla i vårt inre afrikaner. Vilket liv är det som evolutionen anpassat oss för och som skapat människans natur? Forskningen har under senare årtionden i ökande utsträckning intresserat sig för gruppens betydelse för vår arts och våra tidigare släktingars utveckling.
Den afrikanska miljö vi är anpassade till dominerades av farliga rovdjur. Vi har aldrig haft skarpa tänder eller klor så vi kunnat slåss med en sabeltandad katt. Vi är långsamma och kan inte springa ifrån något lejon. Detta gällde också långt innan vi skaffade oss stenyxor och vapen att försvara oss med. Under årmiljoner har vi bara kunnat klara oss i en samarbetande grupp. Ensam var död. Människan är den unikt samarbetande varelsen.
Sjungande och dansande lämnade människan Afrika och koloniserade världen, ändrade livsstil, fick bråttom. Men i våra gener har vi den där samlaren som vill ha gruppens trygghet, som ordarätt är livrädd att bli utstött, ensam.


 

Eli Berg
Førsteamanuensis - Klinikk for helsetjenesteforskning og psykiatri, Oslo. 

Författare till
• Berg, Eli (2015). HOLD MUNN ELLER GÅ! Makt og avmakt i helsevesenet.
• Berg, Eli (2012). PÅ HELSA LØS.Økonomifokuset i norske sykehus.
• Berg, Eli (2010). SAMMENHENGER. Om erfaring, sykdom og medisinsk praksis.


Iona Heath
English medical doctor and writer former president of the Royal College of General Practitioners.


 

Esbjörn Hagberg
Biskop emeritus Karlstad stift Biskop emeritus med lång erfarenhet av att utbilda präster, diakoner och sjukvårdspersonal i att möta människor i olika krissituationer. Har förutom prästtjänst också arbetat som lärare och rektor vid högskola i Uppsala.


 

Inger Fridegren
Specialist i allmänmedicin, diplomerad i palliativ medicin, tidigare verksam¬hetschef ASIH Nacka. Författare till bl.a. Palliativ vård och Ingers lilla röda.


 

Janet Grant
Director of The Centre for Medical Education in Context (CenMEDIC) and Emeritus Professor of Education in Medicine at The Open University in the United Kingdom


 
Hanna Åsberg
Ordförande Sfam


 
Helen Brandstorp 
Nasjonalt senter for distriktsmedisin NSDM, Tromsö


 
Lars Englund
Medicine doktor, chefläkare Transportstyrelsen


 
Gösta Eliasson
Tidigare fortbildningsansvarig o chef i FAMMI , familjemedicinska institutet. Styrelsemedlem SFAM och samordnare SPUR-inspektioner.


 

Neal Maskrey
Honorary Professor of Evidence-informed decision making at Keele University


 

Malin André
Docent, forskningssamordnare, ledamot av SFAMs styrelse


 

 

Den vetenskapliga kommittén för Allmänmedicinsk kongress i Karlstad 2017 består av hela Sfams forskningsråd, representanter för Sfams styrelse och representanter från den lokala kongresskommittén i Karlstad. Medlemmarna i Sfams forskningsråd bedömer inkommande abstrakts.

 

 

 

Anna Nager
Anna Nager
Spec i allmänmedicin, PhD
Vetenskaplig sekreterare Sfam
Stockholm

 

Hans Thulesius
Hans Thulesius 
Docent i allmänmedicin och distriktsläkare.
Ordförande i SFAM forskningsråd.
Inst f kliniska vetenskaper
Lunds universitet, Malmö och FoU-Kronoberg i Växjö.

Stefan Jansson
Stefan Jansson 
Distriktsläkare, specialist allmänmedicin, med dr
ledamot i SFAMs forskningsråd
Örebro


Susanna Calling
Susanna Calling 
Specialist i allmänmedicin, PhD
Centrum för Primärvårdsforskning,
Inst f kliniska vetenskaper
Lunds universitet, Malmö


Per Kristiansson
Per Kristiansson
Universitetslektor, docent, specialist i Allmänmedicin 
Uppsala universitet
Uppsala

 

Cecilia Björkelund
Cecilia Björkelund 
Professor, specialist i allmänmedicin
Enheten för allmänmedicin
Göteborgs universitet.


Hanna Åsberg
Spec i allmänmedicin
Ordförande Sfam

 

Christina Ledin
Christina Ledin
Spec i allmänmedicin
Ordförande SFAM Örebro-Värmland


Staffan Nilsson
Distriktsläkare, Lektor i allmänmedicin. 
Medlem i SFAMs forskningsråd
Linköping 

 

 

Göran Umefjord
Distriktsläkare, Lektor i allmänmedicin.
Medlem i SFAMs forskningsråd
Umeå


 

Relaterad artikel:
Från AllmänMedicin 1-2016: Om den vetenskapliga kommittén och abstraktsystemet.

I begynnelsen var gruppen

Lasse Berg – Vad är en människa

I miljontals år levde våra förfäder ett stillsamt liv som samlare mellan Afrikas öppna horisonter. Vi är alla i vårt inre afrikaner. Vilket liv är det som evolutionen anpassat oss för och som skapat människans natur? Forskningen har under senare årtionden i ökande utsträckning intresserat sig för gruppens betydelse för vår arts och våra tidigare släktingars utveckling.

Den afrikanska miljö vi är anpassade till dominerades av farliga rovdjur. Vi har aldrig haft skarpa tänder eller klor så vi kunnat slåss med en sabeltandad katt. Vi är långsamma och kan inte springa ifrån något lejon. Detta gällde också långt innan vi skaffade oss stenyxor och vapen att försvara oss med. Under årmiljoner har vi bara kunnat klara oss i en samarbetande grupp. Ensam var död. Människan är den unikt samarbetande varelsen.

Sjungande och dansande lämnade människan Afrika och koloniserade världen, ändrade livsstil, fick bråttom. Men i våra gener har vi den där samlaren som vill ha gruppens trygghet, som ordarätt är livrädd att bli utstött, ensam.

 


Workshop: Att bedöma medicinska påståenden och söka medicinsk kunskap i den vetenskapliga litteraturen

Daniel Fröding, Ragnar Levi, Marika Svalstedt, Maj Millom & Anne Hagberg

Introduktion av Ragnar Levi, medicinsk informationschef och fackredaktör på SBU: om vetenskaplig kvalitet och hur långt steget kan vara från en enstaka primärstudie till klinisk rutin och kliniska beslut. Om vanliga metodproblem i studierna som det är bra att vara vaksam på. Och att så kallade beslutsstöd kan ha väldigt varierande kvalitet och transparens (tydlighet kring vilket underlag som de egentligen bygger sina råd på).

Sjukhusbibliotekarierna Marika Svalstedt, Maj Millom och Anne Hagberg på Centralsjukhuset i Karlstad guidar oss via olika sökmotorer och beslutsstöd att hitta adekvata och evidensbaserade råd och fakta för olika kliniska frågeställningar.

 


Workshop: Jag skrev ut 100 Tradolan, underhåller jag ett missbruk?

Anna Nager, Klaus Stein & Åsa Niper

Bakgrund: Besvär i rörelseorganen och psykiska besvär är vanliga besöksorsaker i primärvård. En behandlingsmöjlighet är centralt verkande läkemedel, såsom bensodiazepiner och opioider.

Samtidigt som dessa läkemedel kan hjälpa patienten, kan de också ge allvarliga biverkningar. Läkemedelsberoende är en allvarlig biverkning som kan leda till att personen fortsätter att ta medicinen trots att den inte längre har någon terapeutisk effekt eller trots att inte längre ursprungsorsaken kvarstår. Så många som 200 000−250 000 personer kan vara läkemedelsberoende i Sverige idag.

Som allmänläkare kan det vara svårt att förhålla sig till beroendeframkallande mediciner. Ofta befinner man sig i en gråzon mellan rationell förskrivning och läkemedelsmissbruk. Detta kan leda till osäkerhet i sin läkarroll och konflikter i patientkontakten men också på sin arbetsplats. Hur ska man förhålla sig till det? Vad är skillnaden mellan långvarig stabil förskrivning,

överkonsumtion och beroende? Hur undviker man ett missbruk genom att använda sig av en rationell förskrivning innan ett beroende/missbruk uppstår?

Vi som håller i workshopen är specialister i allmänmedicin. Klaus Stein är dessutom smärtläkare. Han har deltagit i ett nedtrappningsprogram för att minska opioidförbrukningen på Eda vårdcentral, vilket lett till en sänkning av förbrukningen med 40%.

Metod: Vi vill i denna workshop belysa och dela med oss av tankar och kliniska erfarenheter om läkemedelsmissbruk ur allmänläkarens perspektiv. Workshopen bygger på aktivt deltagande och diskussion av patientfall.

Konklusion: Läkemedelsmissbruk är vanligt och kan vara svårt att hantera som allmänläkare. Denna workshop kan leda till ökad kunskap om hur läkemedelsmissbruk hanteras ur ett allmänmedicinskt perspektiv

 


Workshop: Let’s fix a national learning policy!

Gösta Eliasson, Torbjörn Ledin, Anna Beck & Janet Grant

Background: In general practice, care quality and patient security rests upon doctor´s knowledge, skills and attitudes. Throughout their career, doctors continuously learn, maintain and develop professional ability. This is called CPD (continuing professional development).

Contrary to what many believe, much of our learning comes from formal and informal collegial interactions and from own experiences in daily practice. Intraprofessional exchange of knowledge and experiences can be formalized by use of small groups. But undoubtedly, to keep up with new scientific findings, we also need courses, conferences, lectures and reading on one´s own.

Many countries have elaborated educational programs for GP:s. some of which are optional and some compulsive. In many countries CME credits are used to ascertain enough competence to be able to go on practicing as a specialist.

It has been argued (Janet Grant and others) that isolated learning activities consisting of sporadic clinical courses are ineffective, unless they are reflected on and coherently managed as part of a personal learning process.

Aim: This workshop will address two questions:

What would characterize a Swedish national policy for professional development for general practitioners being pedagogic, feasible, cost-effective and appealing to most doctors?

What should GP:s, professional bodies and decision-makers do to make it happen?

Method: After outlining important issues about pedagogy and professional development, a strategy for GP:s learning will be presented. The audience will be encouraged to reflect upon this and to express their ideas, expectations and concerns. The workshop will end up with some key messages and hopefully a hint of what a future learning policy would be like.

 


Workshop: Andlighet I vården

Eivind Meland, Helen Brandstorp, Lars Englund & Göran Waller

Mål: Att diskutera och dela erfarenheter av existentiella och religiösa dimensioner i relation till hälsa i den allmänmedicinska konsultationen för att kunna stärka partnerskap och anknytning till våra patienter.

Bakgrund: Medvetenhet om religiösa och existentiella dimensioner märks sällan i allmänmedicinsk praktik av idag. De trossystem som vi ser idag i Norden har framför allt formats av naturvetenskap och psykologi. Hur tänker patienter i väntrummen hos allmänläkare och hälsocentraler kring dessa frågor? Vi kommer att presentera resultat från en väntrumsenkät som försöker fånga vilka sätt våra patienter använder för att skapa existentiell mening och vi kommer att diskutera om existentiell hälsa kan mätas. Kan det innebära hälsovinster att vi som allmänläkare accepterar att det finns ett gemensamt mänskligt behov av att känna trygghet i existentiella och religiösa frågor och att vi genom att belysa dessa i konsultationen kan nå mer hållbara hälsovinster?

I Danmark finns en rekommendation att inkludera existentiella frågor i allmänmedicinskt arbete. Forskning visar dock att det inte är så lätt att följa den rekommendationen. Problem i primärvården/sjukvården som överdiagnostisering och överbehandling har också en existentiell dimension. Kan modern teknologi och moderna uppfattningar om hälsa verkligen ge existentiell trygghet och tillförsikt? Dessutom, inspirerat av samisk andlighet, vill vi illustrera allas vår gemensamma tillhörighet till naturen och vårt kall att ta hand om Moder Jord.

Metod: Workshopen kommer att vara interaktiv med utrymme för diskussion om existentiella dimensioner i allmänläkarens arbete, möjligheter och svårigheter att samtala med patienter kring dessa frågor och möjliga lärdomar från andra kulturer vad gäller integration av existentiella dimensioner. Fallbeskrivningar presenteras och diskuteras. Ingen föranmälan behövs.

Keywords: Existential neglect, General religiosity

 


Föreläsning: Klimatförändringar och påverkad folkhälsa – vad kan läkaren göra


Sofie Lindegren

Bakgrund: Klimatförändringar är enligt WHO det största hälsohotet mot mänskligheten under detta århundrade. Men det är också den största chansen vi har att förbättra den globala folkhälsan. Med anledning av detta startade Sveriges Läkarförbund under våren 2015 en arbetsgrupp för klimat och hälsa med ett uppdrag att skapa en klimatpolicy för förbundet och för att arbeta med att öka miljömedvetandet hos hälso- och sjukvårds personal. Klimatpolicyn har som syfte att stimulera den fortsatta utvecklingen av åtgärder inom hälso- och sjukvård på en lokal, nationell och global nivå för att mildra effekterna av, och för att anpassa sig till klimatförändringarna.

Metod: Föreläsningen kommer bland annat att gå igenom de direkta och indirekta hälsoeffekter vi i Sverige kan få som följd av klimatförändringar. En kort presentation av Läkarförbundets policy kommer göras med syfte att stimulera åhörarna till den fortsatta utvecklingen av preventiva och adaptiva klimat- och hälsoåtgärder inom hälso- och sjukvården.

Resultat: Sjukvårdspersonal, särskilt läkare, är av stor betydelse när det gäller att förklara orsakssamband i sjukdomstillstånd. Det är därför viktigt att läkare skaffar sig kunskap om sambandet mellan klimat och hälsa. Läkare kan därmed bidra positivt till klimatfrågan, med särskilt fokus på hälsofrågor, genom att på olika sätt sprida information och samverka med andra yrkesgrupper och organisationer.

Konklusion: Seminariet avser att belysa det faktum att läkare har en viktig roll att spela för att öka medvetenheten om klimatförändringens effekter på hälsa, och främja en mer miljövänlig livsstil. Genom att berätta om vårt arbete inom klimatgruppen vill vi visa hur detta kan åstadkommas och förhoppningsvis inspirera andra medicinska föreningar samt enskilda utövare att engagera sig i en hållbar hälso- och sjukvård.

 


Föreläsning: Fetma hos ungdomar och unga vuxna

Helena Dreber 

Ungdomar med fetma – en sårbar, men bortglömd patientgrupp

Ungdomar (här 16-25 år) med fetma är en särskilt sårbar grupp jämfört med barn och äldre vuxna, men som sällan erbjuds vård som är anpassad för denna åldersgrupps särskilda behov. Fetmaincidensen stiger som mest i ungdomsåren och i början av vuxenlivet. En ungdom med fetma beräknas ha cirka 10 år kortare livslängd jämfört med en ungdom utan fetma.

Ungdomar är mycket mottagliga för reklambudskap, varför livsmedelsindustrin särskilt försöker nå den åldersgruppen samtidigt ingår det i ungdomars utveckling att söka självständighet och en egen livsstil. Autonomi vad det gäller tex mat- och träningsvanor blir därför viktigt. Måltider utanför skolans försorg sätter också högre krav på ungdomens egen matlagning eller bedömningsförmåga vad det gäller hälsosam kost.

Föreläsningen sätter ungdomsåren i fokus vad det gäller fetmabehandling - vad är viktigt att tänka på som allmänläkare i mötet med ungdomar med fetma? Vilken samsjuklighet bör beaktas? Vad är viktigt att tänka på i utredningen, och vad gäller angående behandling?

 


Föreläsning: Självtest av benstyrkan ökar möjligheten att tidigt upptäcka nedsättningar med risk för sänkt livskvalité hos individer med kroniska sjukdomar

Lillemor Nyberg

Bakgrund: Alla yrkesgrupper inom vården har idag uppdraget enligt nationella riktlinjer att rutinmässigt kartlägga om patientens levnadsvanor medför risk för ohälsa. Där ingår frågor om fysisk aktivitetsnivå, stillasittandetid och nivå på träning av rörlighet, kondition och muskelstyrka.

Metod: Projektet ”Självtest benstyrka” - för bättre vård vid kroniska sjukdomar och för att förebygga dessa - kommer att bedrivas inom Karlskoga, Degerfors och Laxå kommuner under perioden 160901-161231. Intresseföreningen Idrottsmedicin Örebro län (IMÖ), som är en delförening till Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin (SFAIM), har 2016 beviljats ett stadsbidrag på 400 000 kronor, medsökande är Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF).
Projektet bedrivs i samverkan med Närsjukvården väster i Region Örebro län (RÖL). Projektets primära målsättning är att sprida kunskap till individen med en eller flera av våra kroniska folksjukdomar om betydelsen av träning av benstyrkan och att regelbundet göra självtester för att kontrollera tillräcklig nivå. I projektets regi initieras verksamhet där självtestning av benstyrka/benfunktion kommer att läras ut inom olika arenor som föreningsverksamheter, gym, rehabilitering och hälso- och sjukvården. Följsamhet till ordination självtest benstyrka och vilka möjligheter till samverkan mellan olika enheter och organisationer som finns i kommunerna kommer att studeras.

Resultat: Rapport kommer att inlämnas till Socialstyrelsen i början av 2017.

Konklusion: Under projektets första månad har självtestning lärts ut till deltagare i artrosskolor på vårdcentralerna, besök har gjorts hos patient- och pensionärsföreningar, kontakt med gym och olika patientgrupper på vårdcentralerna. En föreläsning på äldre och anhörigdagen i Karlskoga lockade 250 personer och intresset att lära sig självtest av benstyrkan bland individer med kroniska sjukdomar och bland personal inom hälso- och sjukvården har varit stor. Under föreläsningen kommer resultat att presenteras.

 


Föreläsning: Diagnostik av kolorektalcancer och inflammatorisk tarmsjukdom i primärvården – nyttan av prover för F-Hb, F-kalprotektin, anemi och järnbrist. En prospektiv studie.

Cecilia Högberg

Bakgrund: Bukbesvär är en vanlig besöksorsak i primärvården men orsakas sällan av kolorektalcancer (KRC), högriskadenom (HRA) eller inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Tillförlitliga diagnostiska hjälpmedel skulle vara till stor hjälp för att avgöra vilka patienter som bör remitteras för tarmundersökning. Vårt syfte var att utvärdera nyttan av prover för fekalt blod (F-Hb) och kalprotektin i feces (F-kal) för upptäckt av KRC, HRA och IBD, samt värdet av att kombinera dessa prover med prover för blodvärde och järnbrist.

Material och metod: Denna prospektiva studie inkluderade 373 konsekutiva patienter som ordinerades prov för F-Hb eller F-kal av distriktsläkare. Prover togs för F-Hb, F-kal, blodstatus, järnstatus och ferritinvärde. Läkarna instruerades att remittera patienter med positivt F-Hb eller F-kal ≥100μg/g för koloskopi. Patienternas symptom registrerades.

Resultat: Det bästa testet för att upptäcka KRC och IBD var kombinationen av F-Hb och blodvärde med sensitivitet 100%, specificitet 61,7%, positivt prediktivt värde 11,7%och negativt prediktivt värde 100%. F-Hb upptäckte en signifikant större andel av KRC, HRA och IBD än F kal (0,92 mot 0,46, 95% konfidensintervall 0,22-0,67).

Konklusion: Negativt F-Hb kombinerat med normalt blodvärde kan utesluta KRC och IBD med hög säkerhet. Detta kan vara användbart vid prioritering av remisser för tarmundersökning från primärvården.

 


Workshop Helhetssyn vid behandling av individer med flera kroniska sjukdomar

Stefan Jansson, Staffan Nilsson, Björn Ställberg, Anna Segernäs-Kvitting & Thomas Drivsholm

Bakgrund: I mottagningslistan på vårdcentralen står det diabetes. Det är Svea 88 år som kommer till dig. Utöver diabetes har hon artros, njursvikt och är opererad för koloncancer för två år sedan. Svea har sex olika läkemedel. Den multisjuka patienten är vanlig på vår mottagning och kommer att bli allt vanligare i takt med att andelen äldre ökar i vårt samhälle. Hur ska vi som allmänläkare förhålla oss till denna patientgrupp för att omhändertagandet ska bli så bra som möjligt? Finns det evidens för hur man bäst tar sig an den multisjuka individen? Och om det inte finns evidens vilken erfarenhetsbaserad kunskap finns det?

Innehåll: Workshopen inleds med att varje föreläsare utifrån deras specialområden, typ 2- diabetes, demens och KOL gör en presentation. Vi har även bett föreläsarna ta med fallbeskrivningar för att göra symposiet interaktivt och därmed öka möjligheten för varje deltagare att få just ”sina” funderingar/frågor belysta.

Medverkande: Thomas Drivsholm distriktsläkare, specialist i allmänmedicin, med dr, Köpenhamns universitet. (typ-2 diabetes), Anna Segernäs Kvitting, distriktsläkare, specialist i allmänmedicin, doktorand, Linköping universitet (Demens), Björn Ställberg distriktsläkare, specialist i allmänmedicin Gagnefs vårdcentral, med dr, Uppsala universitet (KOL)

 


Workshop: Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling - ett roligt sätt att lära

Malin André, Stina Gäre Arvidsson & Maria Wolf

Bakgrund: Kollegialt lärande i grupp är ett vanligt sätt att organisera kompetensutveckling för allmänläkare runt om i världen. Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling (FQ-grupper) bildades på många håll i landet på 90-talet. Nu driver SFAM ett projekt att nystarta kollegiala grupper. Det ursprungliga FQ-gruppsbegreppet har vidgats till att idag även kunna innefatta grupper bestående av läkare på samma vårdcentral. Ett nytt verktyg för uppföljning och utveckling av vårdcentralens arbete är PrimärvårdsKvalitet.

Metod: I denna workshop får du inspiration och tips av kunniga allmänläkare från fortbildningsrådet och kvalitetsrådet om hur en kollegial läkargrupp utvecklar sitt arbete , delar erfarenheter och lär sig nytt.

Föreläsningsdokument: Kollegiala grupper för fortbildning och kvalitetsutveckling - Ett roligt sätt att lära.ppt


Workshop: Allmänläkare så in i norden – Är fastlegereformen ljuset från väster?


Björn Nilsson, Helen Brandstorp, Anette Fosse, Peder Halvorssen, Anders Svensson, Roland Olofsson-Dolk & Birgit Abelsen 

Svensk primärvård är i ett kritiskt läge. I flera regioner/landsting är hälften av läkartjänsterna obesatta. Vi är i en period av stora pensionsavgångar och rekryteringen sviktar. De tidigare försöken att stärka primärvården med husläkarlag 1993 och nationell handlingsplan år 2000 strandade.

I Norge var primärvården i en liknande situation i slutet av 1900-talet. Fastlegeordningen infördes 2001 efter en tids försöksverksamhet. Man lyckades då vända utvecklingen och fastlegeordningen blev en succé. Nyligen hade man vid Nationellt centrum för distriktsmedicin i Tromsö ett jubileumsseminarium efter 15 år, där man presenterade all forskning som är gjord på fastlegeordningen. Våra kollegor har därför en mycket god översikt över utvecklingen och dagsläget. Vad blev bra och vad blev mindre bra?

Vi får träffa och diskutera med några norska allmänmedicinare. Chefen för Nationellt centrum för distriktsmedicin Helene Brandstorp, fastlege och doktorand Anette Fosse, fastlege och professor Peder Halvorsen, Birgit Abelsen forskningsledare på Nasjonalt senter for distriktsmedisin och den svenske fastlegen på Vesterålen Anders Svensson. Vi som deltar från svensk sida är pensionerade allmänläkaren Björn Nilsson och medicinske rådgivaren i Region Kronoberg allmänläkaren Roland Olofsson-Dolk.

Kan detta seminarium bidra till att visa vägen mot en ljusare framtid för svensk primärvård?

 


Workshop: Erfarenheter vården av att utveckla vården av sköra äldre. Presentation av rådet för sköra äldre 

Sonja Modin, Magnus Nord, Solveig Wanland, Christina Grzechnik Mörk & Lena Pomerleau

Bakgrund: Den ”vanliga” primärvården fungerar inte tillräckligt bra för gruppen sköra äldre, något som inte minst påpekats i Stiernstedts utredning Effektiv vård. Därför är det av största vikt att identifiera på vilket sätt primärvården behöver utvecklas för att bättre kunna svara mot de sköra äldres speciella behov.

Syfte: Att presentera och diskutera arbeten i olika delar av landet som syftar till att förbättra vården av sköra äldre.

Workshop: Under denna workshop kommer allmänläkare, från olika delar av landet, som deltagit i arbetet med att utveckla vården av sköra äldre, att presentera hur man arbetat och vilket resultatet blivit. Allmänläkare som deltagit i en Projektgrupp för sköra äldre på SKL kommer också att presentera tankarna från det arbetet och vilka man samarbetar med för att komma från tanke till handling.

Resultat: Kommer att presenteras under denna workshop

Konklusion: Möjlighet att ta del av erfarenheter av att utveckla vården för sköra äldre och effekterna av dessa samt att diskutera med dem som arbetar aktivt med detta

 


Föreläsning: Patientsäkerhet i primärvården – diagnostiska missar

Rita Fernholm

Bakgrund: Patienter drabbas ibland av vårdskador i primärvården. De flesta fel som sker i primärvården är visserligen av mindre karaktär och innebär inte att patienten skadas. En omfattande reviewartikel från 2016  (Panesar et al., 2016) talar för en incidens av avvikelser på ca 2-3 % av alla besök och uppskattar att ungefär 4% av dessa fel leder till att patienten skadas allvarligt. Fel i diagnostik och fel gällande läkemedel hade störst risk för att leda till allvarlig skada.

Eftersom det totala antalet besök i primärvården är mycket stort (ca 15 miljoner per år) blir detta ett problem som kräver uppmärksamhet. Under 2015 hade primärvården 512 fall av Lex Maria, d.v.s. allvarlig undvikbar skada eller risk för allvarlig undvikbar skada. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag betalade ut pengar till 520 personer som drabbats av undvikbar skada inom primärvården. Mörkertalet av hur många som skadas i eller efter kontakt med primärvården kan dock vara stort.

Diagnostiska fel är ett patientsäkerhetsområde som kräver läkarengagemang eftersom det är läkarna som är de huvudsakliga diagnostikerna. Förhållandena i primärvården varierar mycket över landet men många faktorer är gemensamma när det gäller risker för diagnostiska fel och kunskap behöver spridas eftersom felen många gånger är undvikbara.

Metod: Föreläsning med interaktiva inslag. Olika typer av fel gås igenom såsom patientrelaterade fel, läkarrelaterade fel, övergripande fel/systemfel och fel rörande kommunikation. Möjliga åtgärder för att minska risken för dessa fel diskuteras sen.

Resultat: Deltagarna får större kunskap om en viktig patientsäkerhetsaspekt i primärvården, nämligen diagnostiska fel. De får lära sig om möjliga orsaker till diagnostiska fel samt strategier för att minska risken för att de uppstår.

Konklusion: Spridning av kunskap om diagnostiska fel leder till en ökad medvetenhet om fenomenet. En     ökad medvetenhet är ett viktigt steg på väg mot en säkrare vård.

Föreläsare: Rita Fernholm, specialist i allmänmedicin, med.lic., Boo Vårdcentral, Nacka. Arbetar 50% som distriktsläkare och 50% som medicinsk rådgivare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholm, utvecklingsavdelningen. Ordförande i SFAM Q (råd för kvalitet och patientsäkerhet). Medlem av Svenska läkaresällskapets kommitté för säker vård. Sitter med i Stockholms läkemedelskommittés expertråd för allmänmedicin och för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Forskar om patientsäkerhet och kvalitet i primärvården.

Kontakt: rita.fernholm@gmail.com

 


Föreläsning: Att hjälpa patienter med smärta. Reflektioner av en allmänläkare på landet.

Bo Karlsson

 

Bakgrund:

Under mina år som allmänläkare i ett litet samhälle på den uppländska landsbygden har haft många problem med att behandla mina patienter med kronisk smärta.

Metod:

Arbete som allmänläkare Gimo vårdcentral under 28 år och forskning på patienter med fibromyalgi Uppsala universitet. Dessa erfarenheter har jag sammanfattat i elva problem som jag diskuterar i denna framställning.

Resultat:

  1. Evolutionen har inte gett oss redskap att skilja på akut och kronisk smärta

      2. Det är skillnad på nociceptiv och neuropatisk smärta

  1. Medicin itereras utan utvärdering av effekten
  2. Medicin tas för att undvika utsättningsfenomen – inte för att behandla smärtan
  3. Kodein – metaboliseringen av (Citodon/ Treo Comp)
  4. Rörelsefobi ”smärta ger motstånd mot rörelse
  5. NSAID ger mer biverkningar än effekt
  6. Behandlingsnihilism. Patienter som skulle vara hjälpta av medicinering inte får behandling
  7. Fokus på att mäta smärta (exempelvis med VAS) i stället för att mäta hur smärtan hindrar
    patienten i livet
  1. Naturalförloppet beaktas inte. Medelvärdesregression
  2. Medicinens slutanvändare inte den som fått receptet
  3. Social smärta diskuteras för sällan

Konklusion:

Att hjälpa patienter att lindra och leva med sin smärta är utmanade, komplicerat, frustrerande och ibland tacksamt. Ett biopsykosocialt synsätt är ofta till hjälp.

Jag påminner om hur IASP (International Association for the Study of Pain) definierar smärta som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är således en personlig upplevelse som inte kan påvisas eller uteslutas med objektiva metoder. Det är därför meningslöst att ifrågasätta en patients smärtupplevelse; patienterna upplever ett sådant ifrågasättande som kränkande. Smärta kan förekomma utan att det är möjligt att påvisa någon vävnadsskada.


 

Föreläsning: Makt och vård



Esbjörn Hagberg

I varje relation mellan människor finns ett maktperspektiv. Det kan bli särskilt tydligt i det möte där personer möts utifrån olika roller som exempelvis läkare - patient. Jag vill i mitt föredrag reflektera över vad makten eller bristen på makt gör med oss, hur det påverkar relationen och vilka möjligheter och frestelser det ligger att använda den makt som finns.

Esbjörn Hagberg är biskop emeritus med lång erfarenhet av att utbilda präster, diakoner och sjukvårdspersonal i att möta människor i olika krissituationer. Har förutom prästtjänst också arbetat som lärare och rektor vid högskola i Uppsala.

 


 

Symposium: Nationellt klinisk kunskapsstöd för primärvården
Ett effektivt stöd till primärvården


Staffan Ekedahl & Therese Eklöv, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm
Region Jönköpings Län, Jönköping

I en undersökning, som SKL och landsting och regioner genomförde hösten 2014, signalerade primärvården ett tydligt behov av mera stöd och vägledning i syfte att säkra en evidensbaserad hälso- och sjukvård. Det blev startskottet för ett utvecklingsarbete som lett fram till att ett nationellt kliniskt kunskapsstöd inom kort kommer att finnas tillgängligt för hela primärvården i Sverige. Det sker på gemensamt initiativ från samtliga landsting och regioner och i nära samverkan med SFAM. Syftet är att möta behovet av ett lättillgängligt, uppdaterat och multiprofessionellt förankrat kunskapsstöd anpassat för primärvårdens vardagsbehov.

Kunskapstexterna kommer alla att ha en liknande uppbyggnad, rikta sig huvudsakligen till primärvården och är skapade av multiprofessionella författargrupper i samverkan mellan primärvård och den specialiserade vården.

Kliniska kvalitetsdata från PrimärvårdsKvalitet kommer att lyftas in i kunskapsdokumenten under särskild rubrik. Man kan på detta sätt enkelt följa upp sin egen verksamhet inom det aktuella området.

Förutom gemensamma kunskapstexter ska varje landsting kunna göra lokala tillägg och anpassningar så att kunskapsinformationen stämmer överens med lokala rutiner som exempelvis remissriktlinjer, vårdnivåer eller läkemedelsval. Detta görs via en mottagarorganisation på landstingsnivå som får det yttersta ansvaret i fråga om lokal samverkan och beslut kring vårdnivåer och uppdrag.

Det nya kunskapsstödet är del i en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning som just nu växer fram i svensk hälso- och sjukvård. Det handlar om hur landsting och regioner organiserar och utvecklar arbetet med att ta fram och förvalta kunskap tillsammans, och hur vi stöder chefer och medarbetare att använda kunskapen i vardagen. Det övergripande målet är en säker och jämlik vård.


 

 

Symposium : SPACE – ett nätverk för diabetesforskning inom allmänmedicin


Carl Johan Östgren, Olov Rolandsson, Patrik Wennberg, Per Wändell, Margareta Hellgren & Karin Rådholm

 

SPACE är ett nätverk för allmänläkare som forskar inom diabetesområdet. Det startade 2011 och har representanter från sex av sju medicinska fakulteter. SPACE har publicerat en studie och har många pågående och planerade nationella studier. Under symposiet så kommer vi presentera publicerade, pågående och planerade studier.

 

Symposium : Vårdsamordnare för psykisk ohälsa – hur fungerar det för primärvården och primärvårdens patienter? 


Cecilia Björkelund, Malin André, Eva Lisa Peterson & Irene Svenningsson


Bakgrund

Nationella Riktlinjer för Depression och Ångestsyndrom från 2010 satte primärvården i centrum när det gäller handläggning av lättare och medelsvåra depressions-och ångesttillstånd. Vikten av att kunna erbjuda tillgänglighet och kontinuitet för denna stora patientgrupp som söker i primärvården underströks, liksom vikten av att kunna ge möjlighet för olika terapeutiska och rehabiliterande insatser utefter patientens symtom och individuella önskemål. Mötet med patienten är centralt och i primärvården måste vi skapa möjlighet för upprepade möten för att kunna följa individens behov både vad gäller behandling, rehabilitering och prevention.

Primärvården måste alltså utöver tillgänglighet erbjuda hög kontinuitet – inte bara för att kunna följa patienten genom sjukdomsperioden, utan kontinuitet mellan vårdnivåer måste också etableras.

Syftet med symposiet är att presentera den vetenskapliga delen av ett av VG-regionen finansierat projekt där implementering av Vårdsamordnarfunktion för psykisk ohälsa genomförts, vars första del är ett vetenskapligt projekt med utveckling och utvärdering av vårdsamordnarfunktionen.

Metod:

Presentation av resultat från metodutveckling av Vårdsamordnare psykisk ohälsa.

Resultat:

Följande delstudier presenteras:
Vårdsamordnarfunktionen – vad innehåller den och hur utvecklas den
Patientperspektivet – patienters uppfattning om vårdsamordnarfunktionen

Resultat från randomiserad, kontrollerad studie ”Vårdsamordnare för psykisk ohälsa” vad gäller depressionsförlopp, livskvalitet och självskattad hälsa

Diskussion:

Är vårdsamordnare för psykisk ohälsa en fungerande funktion? Ska alla patienter ha vårdsamordnarkontakt? Ska alla vårdcentraler ha vårdsamordnare för psykisk ohälsa?

Medverkande: Malin André – specialistläkare och docent allmänmedicin Uppsala
Cecilia Björkelund – specialistläkare och professor, allmänmedicin Göteborg, och VGR
Eva-Lisa Petersson – arbetsterapeut, PhD allmänmed, Göteborg och VGR
Irene Svenningsson – specialistsjuksköterska, PhD allmänmed, Göteborg och VGR
Jeanette Westman – specialistsjuksköterska, lektor, KI SLL

 


 

Symposium: Nationella forskarskolan i allmänmedicin – grundbult för framtida allmänmedicinsk forskning


Cecilia Björkelund, Patrik Midlöv, Moa Wolf, Helena Ödesjö & Beata Borgström Bolsjö


Bakgrund

Sedan 2010 har Nationella forskarskolan i allmänmedicin årligen tagit in 10 nya forskarstuderande som har sin kliniska verksamhet i primärvården. Det övergripande målet för forskarskolan i allmänmedicin är att utveckla och öka forskning och forskarutbildning inom allmänmedicin i Sverige. Specifika mål är att säkerställa att vi får en ny generation välutbildade forskare i allmänmedicin med en utbildning som håller hög internationell standard. Utbildning på forskarnivå skall utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning.

Grundbulten i forskarskolan är det nätverk som utvecklas för de hitintills 80 doktorander, som deltagit i forskarskolan. Samverkan mellan nu samtliga svenska universitets allmänmedicinska enheter i skolans aktiviteter borgar för att allmänmedicin framgent bygger upp en ny generation forskare med betydligt större möjligheter för nationella, konkurrenskraftiga, stora forskningsprojekt. Klinisk allmänmedicinsk forskning har möjlighet att ta plats för att leda utvecklingen av framtidens primärvård!

Syftet med symposiet är att sprida kunskap om forskarskolan samt diskutera hur vi gemensamt med svensk allmänmedicin utvecklar framtida allmänmedicinsk klinisk forskning.

Metod:

Presentation av forskarskolan och planering 2017- 2020.

Resultat:

Hitintills har 20 doktorander disputerat, 17 gjort forskarresa till universitet i England, Holland, Australien, New Zealand, USA.

 


 

Föreläsning: Allt du undrar om trafikmedicin


Lars Englund

 

Chefsläkaren på Transportstyrelsen, Lars Englund som också är allmänläkare och väl insatt i den problematik som körkortsfrågorna kan vålla oss svarar på era frågor om körkort/trafikmedicin. Vilka prover är obligatoriska eller lämpliga för att styrka nykterhet? Hur funkar alkolåsverksamheten? Hur ska man utreda lämpligheten att köra bil efter en stroke? När i en demensutveckling är det dags att säga stopp? Kan man bli prickad eller på annat sätt ställd till ansvar om man inte anmäler den som är olämplig? Gäller den ”muntliga överenskommelsen” fortfarande? Kan jag som allmänläkare skriva läkarintyg om ADHD? Vad ska jag tänka på i så fall? Vad gäller vid hjärtsvikt? Vid diabetes typ 1 och körkort för lastbil? Ska jag anmäla alla som får insulin vid diabetes typ2?

Dessa frågor brukar dyka upp när allmänläkare frågar, men innehållet styr ni som deltagare helt själva. En strikt allmänläkaranpassad övning!

 


Föreläsning: Med tillit som grund


Eli Berg

 

Engagemang och entusiasm bland läkarna, patienttillfredsställelse och förbättrad hälsa för dem som söker hjälp är bara några av resultaten av insikten att det är genom ledarskap bottom-up i stället för styrning top-down som hälso-och sjukvården kommer på rätt spår.

Eli Berg, allmänläkare i mer än 25 år. Därefter 1. amanuensis på Universitetet i Tromsø, och nu på Universitetet i Oslo. Disputerade 2004 med ett arbete som jag kallade «Det skapende

mellomrommet i møtet mellom pasient og lege» en kvalitativ studie om hur biologi och biografi är oupplösligt sammanflätat, och vad som måste till i mötet med patienter för att detta kan få plats i konsultationen. Senast beskrivet i boken «SAMMENHENGER. Om erfaring, sykdom og medisinsk praksis». Senare ytterligare två kvalitativa projekt, presenterade i böckerna «PÅ HELSA LØS. Økonomifokus i norske sykehus» och «HOLD MUNN ELLER GÅ! Makt og avmakt i helsevesenet».

Med utgångspunkt i vad patienter och kollegor har berättat för mig i nämnda projekt, som visade sig handla om allt annat än tillit, vill jag peka på att det finns lokala ledare och nationella politiker (Norge och Skottland) som leder just med tillit som grund.

 

 


 

Hur går det för våra patienter - Lär dig hur vi går från data till hälsa med hjälp av Primärvårdskvalitet och interaktivt beslutsstöd


Jörgen Månsson, Ulrika Elmroth, Stina Gäre Arvidsson & Staffan Nilsson


Har våra svårast sjuka patienter varit på årsbesök hos läkare?
Hur antibiotikabehandlar vi patienter med mediaotit?
Hur många och vilka av våra patienter med förmaksflimmer har inte antikoagulantiabehandling?

Detta är några av de frågor du kan få svar på med hjälp av Primärvårdskvalitet, primärvårdens eget nationella uppföljningssystem som bygger på data som hämtas automatiskt ur journal. Med hjälp av uttagsverktyg som t ex MedRave kan du se kvalitetsdata för dina egna och vårdcentralens patienter. Aggregerad statistik från andra vårdcentraler i landstinget och resten av landet finns som jämförelse.

I denna workshop berättar vi mer om PrimärvårdsKvalitet, hur det fungerar och hur det utvecklas. Vi berättar och visar hur man kan använda egna data på sin arbetsplats för kvalitetsuppföljning och fortbildning, t ex hur man arbetar med förbättringsarbete i en kollegial grupp med hjälp av PrimärvårdsKvalitet.

Vi kommer också berätta om ett exempel från en nyligen avlutad clusterrandomiserad, kontrollerad studie i Östergötland där frågeställningen är om ett interaktivt beslutsstöd i datorjournalen kan göra att flera patienter behandlas med antikoagulantia enlig riktlinjer vid förmaksflimmer.

Välkommen till en workshop där du får chansen att testa och diskutera hur den här typen av hjälpmedel underlättar i vardagen och öppnar för nya arbetssätt på vårdcentralen!

 


 

Föreläsning: En sekund, en diagnos - och livet tar en ny vändning 


Anders Södergård

 

Anders Södergård är läkaren som på ett medryckande sätt varvar skrämmande statistik med personliga reflektioner, för att inspirera till rörelse. Utifrån sin bakgrund som cancerpatient förklarar han hur träning varit en viktig del både före, under och efter den mest kritiska sjukdomsperioden. Välkommen på en föredragsupplevelse utöver det vanliga!

 


 

Föreläsning: Nya riktlinjer vid handläggning av dyspepsi  


Lars Agréus & Magnus Simrén

 

Bakgrund: Dyspepsi är en vanlig besöksorsak i primärvården, och tar en stor del av gastroskopikapaciteten i anspråk med potentiell risk för långa väntetider för gastroskopi.
Handläggningen, framför allt av yngre personer (<50 år) utan ”alarmsymtom/-tecken”, är inte enhetlig och inte heller alltid i harmoni med internationella rekommendationer, bland annat vad det gäller indikationer för gastroskopi vid primär handläggning av outredd dyspepsi.

Metod:

Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) har tillsammans med Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har därför tagit fram nya nationella riktlinjer för handläggning av patienter med dyspepsi, Helicobacter pylori och sår i magsäck och duodenum.

Arbetsgruppen bestod av tre allmänläkare, tre gastroenterologer, en kirurg och en bakteriolog. Arbetsgruppen leddes av Lars Agréus, allmänläkare i Öregrund och professor i allmänmedicin.

Budskap:

Det som mest skiljer från många nuvarande rutiner är handläggningen av yngre patienter med ”outredd dyspepsi” eller där man hos yngre patienter ställt diagnosen funktionell dyspepsi

Huvudbudskap vid handläggning av patient med outredd dyspepsi är

Om debut ≥50 års ålder – alltid gastroskopi.
Om <50 års ålder och minst ett alarmsymptom/-tecken – alltid gastroskopi.
Om < 50 års ålder och inga alarmsymptom/-tecken – ”Test and treat” och inte gastroskopi.

Patient som efter gastroskopi fått diagnosen funktionell dyspepsi samt symptom som påtagligt påverkar livskvalitet och där man påvisat en pågående H. pylori infektion bör erbjudas eradikering

 


 

Symposium: Läkemedelsbehandling vid depression – vad säger Socialstyrelsen i sina nya riktlinjer 

Anna Nager, Cecilia Björkelund & Björn Mårtensson

 

Bakgrund

Epidemiologiska undersökningar visar att minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män någon gång under livet kommer att drabbas av en behandlingskrävande depression. Cirka 10 % vuxna mellan 20-59 år i Sverige använder antidepressiva läkemedel, och primärvården står för den största delen av förskrivningen. Det är därför viktigt att allmänläkare har god kunskap om behandling med olika antidepressiva läkemedel.

Metod

Symposium med fokus på läkemedelsbehandling av depression ur ett primärvårdsperspektiv. Teman som tas upp är aktuella kliniska data om antidepressivas andel i dagens depressionsbehandling i primärvård, verkningsmekanismer, kliniska effekter, biverkningar (och hur de eventuellt kan utnyttjas), behandlingslängd, utsättningssymtom, försiktighets- /kontraindikationer, antidepressiva läkemedel till äldre, hur man går tillväga om effekten uteblir, och när vidare remittering bör ske. I symposiet deltar två allmänläkare och en psykiater som alla tre är medförfattare i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för depressiva symtom som publiceras i slutet av 2016.

Resultat

Deltagare får fördjupad kunskap och möjlighet att ställa frågor om viktiga principer vid läkemedelsbehandling vid depression.

Konklusion

Behandling med antidepressiva läkemedel är vanligt i primärvården och allmänläkare bör ha god kunskap om olika aspekter av läkemedelsbehandling vid depression


 

Workshop: Var ska jag publicera mina allmänmedicinska rön 


Ingrid Eckerman Hans Thulesius & Carl Johan Östgren

 

Bakgrund

Mycket forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs inom det allmänmedicinska området. Tyvärr är det alltför mycket som begravs i hyllorna och ny kunskap blir inte uppmärksammad. Det vill vi ändra på med denna workshop.

Innehåll

Här ger vi i dialog med auditoriet praktiska tips till såväl ST-läkare som de som påbörjat sin forskarkarriär om hur och var de kan publicera sig. Vi berättar även om det redaktionella arbetet på en medicinsk tidsskift och om hur referentgranskning går till och vilka olika artikeltyper finns.

 


 

Symposium: Nya riktlinjer prevention kardiovaskulär sjukdom – what’s in it for us?   


Åsa Wetterqvist & Hans Brandström


Bakgrund:

Under 2016 kom nya internationella riktlinjer för kardiovaskulär prevention som bl.a. European Society of Cardiology och WONCA står bakom. För första gången inkluderas nu även preventiva insatser på befolkningsnivå och stort fokus ligger på levnadsvanor.

Riktlinjerna svarar på frågor som: Vad är kardiovaskulär prevention? Vem har fördelar av förebyggande åtgärder? När och hur görs riskbedömning och prioritering? Insatser på individnivå: Hur påverkar vi riskfaktorer och vilka diagnosspecifika åtgärder behövs? Var ska detta utföras? Insatser på befolkningsnivå: Vad bör göras och hur ser rollfördelningen ut?

Innehåll:

Vad innebär dessa nya riktlinjer för arbetet under svenska förhållanden för allmänläkare/primärvård och kardiologer/hjärtspecialistvård? Behöver vi anpassa dem och i så fall hur? Presentation av de nya riktlinjerna med efterföljande diskussion. Del av ett samarbetsprojekt med SFAM- LV, SFAM-Q och Svenska Kardiologföreningens arbetsgrupp för preventiv kardiologi och levnadsvanor 


 

Föreläsning: USA vs Sverige; stora skillnader i hur levnadsvanor tas upp i konsultationerna 


Lars Jerdén & Lars Weinehall

 

Bakgrund

Samtal om levnadsvanor som rökning och fysisk aktivitet är kostnadseffektiva, och rekommenderas i nationella riktlinjer i Sverige och USA. Utvärderingar visar dock att metoderna har svårt att få ett riktigt genomslag. En enkätstudie har visat skillnader bland annat i hur allmänläkare och andra professioner värderar sin egen kompetens och hur många samtal man bedriver i sin dagliga praktik (Weinehall, BMC Family Practice 2014).

Metod/Innehåll

Under symposiet redovisas dels en enkät till patienter som nyligen varit på ett besök i primärvården (n = 341 i USA, 288 i Sverige), dels djupintervjuer med läkare i primärvården (n = 19 i USA, 9 i Sverige). Läkarna fick bland annat utifrån två patientfall detaljerat beskriva hur de handlägger sådana frågor i sin vardagspraktik. I Sverige hämtades data från Västerbotten, Dalarna och Stockholm, och i USA från Bassett Healthcare Network i Upstate New York, en sjukvårdsorganisation med ungefär 400 000 anslutna och där personalen har fast lön.

Resultat

Enkäten visar på ett stort intresse i båda länderna för att diskutera levnadsvanor på vårdcentralen. Antalet som uppgav att läkaren/vårdcentralen tagit upp frågorna visade att det var vanligare i Sverige för alkohol, medan det var vanligare i USA för fysisk aktivitet, matvanor, vikt och tobak. Intervjuerna tyder på ett stort och gemensamt intresse bland läkarna att samtala om dessa frågor med patienterna. Praxis var dock olika, läkarna i USA arbetade bland annat mer strukturerat, och var mer benägna att ta en omfattande anamnes när de mötte en ny patient.

Konklusion

Även om levnadsvanor som matvanor och hälsoproblem som fetma skiljer sig mycket mellan USA och Sverige ger studien intressanta uppslag för förbättringsområden för primärvården, i USA i första hand vad gäller alkohol och i Sverige i första hand hur vi tar upp matvanor, fysisk aktivitet och tobaksvanor

 


 

Föreläsning: SCAPIS – Världens största forskningsprogram för hjärt-kärl och lungsjukdomar 


Carl Johan Östgren

 

Bakgrund:

Målen med the Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) är för det första att med hjälp av modern teknologi förbättra möjligheten att förutsäga vilka personer som i framtiden kommer att drabbas av hjärtinfarkt och stroke, för att tidigare och effektivare kunna styra preventiv behandling som förhindrar dessa sjukdomar. Detta görs med hjälp av avancerade avbildningstekniker som ultraljud och datortomografi-angiografi av kranskärlen, som kan mäta åderförkalkningens utbredning och innehåll av fett och kalk i halspulsådrorna och hjärtats kranskärl, och med hjälp av en genetisk kartläggning tillsammans med metabolomics och proteomics. 

Metod:

SCAPIS är en nationell, befolkningsbaserad studie som är öppen för alla forskare för studier av hjärt-kärlsjukdomar och KOL. SCAPIS skall undersöka 30000 män och kvinnor i åldrarna 50-65 år med detaljerade undersökningar av utseende och funktion av hjärta, kärl och lungor. SCAPIS drivs parallellt på sex svenska universitet (Uppsala, Lund, Göteborg, Umeå, Linköping och Karolinska Institutet). Blod och DNA kommer att förvaras i biobank och analyseras vid SciLifeLab. Studiedeltagarnas insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar och KOL efter den första noggranna undersökningen kommer sedan att följas via nationella register.

Resultat: Hitintills har SCAPIS rekryterat 13000 deltagare och de första interimspublikationerna på tvärsnittsnivå kommer att presenteras under 2017. Datainsamlingen planeras att vara avslutad hösten 2018.

Konklusion:

SCAPIS är världens största forskningsprogram inom hjärtkärl och lungsjukdomar och är en nationell satsning vars resultat kan få stor betydelse för primärvården eftersom det är här som det är här som primärprevention på befolkningsnivå sker. På kort sikt kommer SCAPIS att förbättra: (1) förståelsen av nya riskfaktormönster, särskilt hos utsatta samhällsgrupper; (2) diagnostiken och förståelsen av betydelsen av tidiga former av hjärt-kärlsjukdomar och KOL; och (3) riskskattning, med hjälp av nya avbildningstekniker och biomarkörer. I det längre perspektivet kommer SCAPIS att identifier mål för nya läkemedel och annan prevention och behandling av hjärt-kärlsjukdomar och KOL.

 


 

Workshop: Migration och kultur i mötet med flyktingen 


Joakim Lindqvist & Haibe Hussein


Det finns många olika sätt att vara människa och samhällen kan organiseras på olika vis. På samma sätt kan man säga att det finns många olika sätt att se på sjukdom och att sjukvården kan organiseras på olika vis. Detta innebär att vi kommer att möta patienter med olika syn på sjukdom och andra erfarenheter av vård och vårdkultur än den vi är vana.

Sverige har under 1900-talet gått från att vara ett utvandringsland till ett invandringsland där många numera har en migrationsbakgrund. Det senaste årets flyktingsituation har gjort ämnet än mer aktuellt för primärvården där man kan förväntas möta ett ökat antal patienter som är relativt nyanlända och med andra erfarenheter av vård och sjukdom. Enligt en UNHCR-rapport från 2016 angående psykisk ohälsa bland flyktingar från Syrien kan man hos denna grupp förvänta sig att en ökad förekomst av psykisk ohälsa kopplat till flykt och trauma. Delar av denna patientgrupp kan förväntas att finnas inom det allmänmedicinska uppdraget.

Med utgångspunkt i den allmänmedicinska konsultationen genomför vi en workshop i form av omväxlande korta föreläsningar och samtal där vi tillsammans reflekterar över vad det innebär att vara ny i vården, vilka hinder man kan möta och hur man underlättar en bra behandlingsallians. Ämnen som berörs är bl.a. syn på vård och sjukdom, läkarens roll, syn på olika professioner, stigmats betydelse och olika förväntningar på behandling och vårdmötet


 

Workshop: Låt inte lura dig av statistik – träningspass för allmänläkare  


Malin André & Bo Karlsson

 

Bakgrund

Många av våra kliniska beslut baseras på information vi fått genom att använda data som

behandlats med någon typ av statistisk metod. Men tolkar vi data rätt? En förbättrad överlevnad vid cancerscreening ger inte nödvändgtvis ett längre liv. En screeningmetod som ger ett högt prediktivt värde på en sjukhusklinik ger ett betydligt lägre prediktivt värde i en oselekterad population (som en distriktsläkres lista). Hur väljer vi som allmänläkare våra diagnoskriterier?

Den traditionella patriarkala läkarrollen med patientens auktoritetstro kanske gjorde patientens behov av statistisk literacitet mindre nödvändig men hur är det idag när patienten själv ska vara med och bestämma och dessutom har en outsinlig tillgång till osorterad medicinsk information från veckopress och internet.

Innehåll

Under denna workshop kommer vi arbeta med dessa frågor och träna med praktiska exempel Hur vi läkare och patient kan undvika statistisk illitaricet och ta välgrundade beslut

 Föreläsningsdokument: Låt dig inte luras av statistik.ppt

 


 

Workshop: Riskbruk – beroende : 15-metoden i praktiken  


Sven Wåhlin

 

Bakgrund

Alkoholkonsumtion kan bidra mer eller mindre till de flesta av primärvårdens vanliga sjukdomar. Och patienten är ofta omedveten därom. Därtill har var sjunde vuxen patient ett riskbruk och nästan var tjugonde ett alkoholberoende. I den situationen vet patienten att alkoholen är problematisk, men skam och stigmatisering hindrar att man söker hjälp till förändring, trots att enkla insatser oftast har stor effekt. Som läkare kan man ha hjälp av ett antal olika strategier för att inleda ett samtal om alkohol eller fördjupa anamnesen. Ett patientcentrerat förhållningssätt är den gemensamma nämnaren.

 

Innehåll

Workshopen innehåller en kort presentation av samtalsstrategier och hur man enkelt kan utreda och behandla.  Några korta övningar med rollspel och demonstrationer av olika sätt att inleda samtal om alkohol ingår också.

 

 


 

Workshop: Allmänmedicinskt nätverk för kardiovaskulär forskning 


Staffan Nilsson, Kristina Boström, Per Wändell, Johan Ärnlöv, Gunnar Nilsson & Patrik Wennberg

 

Bakgrund

Vi utgör ett nätverk av forskare inom allmänmedicin med intresse av kardiovaskulär forskning.

Syftet med nätverket är att:

Skapa kontakter mellan forskare inom allmänmedicin med intresse för kardiovaskulär forskning i vid bemärkelse. Hitta gemensamma projekt som kan generera publikationer och underlätta anslagstilldelning.

Vi har diskuterat gemensamma projekt och vilka kunskaps-luckor som är relevanta att täppa till för kliniker i primärvården. Det är frågor som rör prevention, diagnostik och behandling av vanligt förekommande patientgrupper som:

Hur vi i primärvården behandlar patienter med hög kardiovaskulär risk efter t ex en hjärtinfarkt?
Hur vi behandlar patienter med gikt i primärvården
Diagnostik av hjärtsvikt i primärvården – går det att göra?
Kan en App stötta ett hälsosamt beteende hos patienter med hypertoni?
Vi planerar studier och inventerar vilka register vi har tillgång till. Vi ses på återkommande webmöten och tar nu tillfället att ses IRL i Karlstad.

Innehåll

Vi kommer att ha korta presentationer och sedan gemensam diskussion. Alla som är intresserade av kardiovaskulär forskning i primärvård är välkomna