← Tillbaka

ST-dagarna i allmänmedicin 2016

14 januari 2017 av AllmänMedicin

Artikel publicerad i AllmänMedicin 4-2016 där det finns många bilder.

Författare: Ingrid Eckerman chefredaktor@sfam.se

Kalmar i strålande septembersol, med utsikt mot Ölandsbron. Kalmarsalen i den pampiga ångkvarnen där även Kalmar läns museum ryms, bara några bilrader från kajkanten. Promenaden till lunchen nära Kalmar domkyrka, som saknar såväl torn, tupp som kors. Mingelfesten på konstmuséet med möjlighet till guidad konstvandring i sena kvällen. Det högljudda bifallet då examinanderna fick sina diplom under festmiddagen.

För en senior som chefredaktören var det en hisnande upplevelse att plötsligt vara bland så många unga kollegor. Som tur var fanns det några till från det äldre gardet där – på 70-talets FV-kurser lärde man känna i stort sett alla blivande allmänläkare i hela Sverige.

ST-dagarna kom till under den period på 2000-talet då man insåg behovet av allmänläkare och inrättade Fammi (Familjemedicinska institutet). ST-läkare uppmuntrades att ta tag i sina utbildningar själva och forma dem efter sina egna behov.

Programmet på årets ST-dagar var extensivt, och här ges endast glimtar.

 

Ingvard Wilhelmsen är professor i Bergen med hypokondri som specialitet. Han föreläste på norska utan en enda bild och fick publiken att skratta.

Sina katastroftankar kan man skriva ner på en lapp, lägga i en ask för att sedan ta itu med tankarna man kan göra något åt. Som exempel gav han kung Harald, som sover gott om natten för att vara mätt och utvilad om något skulle hända. Oron och planeringen för terrorbrott lämnar han över till expertisen.

Kung Harald sade också efter sin operation av blåscancer ”jag är frisk tills motsatsen är bevisad”. En hypokondriker säger tvärtom. Hen är inte villig att vara dödlig.

Du kan inte välja om du är frisk eller sjuk. Men du kan välja att tvivla eller tro på om du är frisk eller sjuk. Han jämförde med svartsjuka – du kan välja att lita på partnern trots att det aldrig går att vara helt säker.

Det mesta i livet har vi inte kontroll över. Det gäller framför allt döden. Vi ska använda livet för att leva – inte för att undgå döden. Våra extra levnadsår får vi på slutet, när vi är gamla, grå och skröpliga – inte när vi behöver dem.

 

Åke Åkesson, Borgholms vårdcentral, inledde med att beskriva en vanlig dag: konstaterande av dödsfall, mottagning med blandade patienter, klorgasutsläpp i närheten, akut hjärtinfarkt vid stängningsdags.

Han tittade också på var patienterna fanns. Om Borgholm har tio patienter på Kalmar lasarett har de samtidigt 200 stycken på ”hemsjukhuset”, dvs. i den kommunala hemsjukvården.

Det finns mycket att reflektera över. Hur hanterar vi krävande behövande människor som inte är sjuka? Ska vi sätta en gräns för hälsocentralens verksamhet? Ska vi ha en kurator på 5 000 listade? Ska alla patienter ha en diagnos? Kan alla som inte är sjuka arbeta 40 timmar i veckan?

Patienterna vill ha trygghet och kontinuitet. Endast primärvården kan erbjuda det. Slutenvården blir alltmer fragmentiserad. Det behövs mod för att bygga upp en patientcentrerad vård. Patienterna bryr sig inte om vem som är huvudman, de vill ha en helhet. Vi måste arbeta gränsöverskridande, och det är vårt ansvar att det blir bra för den lilla människan.

Tiden är på vår sida. Makten ligger på golvet, och det är bara att plocka upp den. Gör vi det kan vi tillsammans göra något. Vi kan ge bättre vård och ett bättre liv för oss.

 

Ola Bergstrand, nu verksamhetsstrateg i Skånevård SUND, berättade om sin rapport 2014 ”Hur behåller man och lockar läkare till primärvården?” (Rapporten är borttagen från www.skane.se. Red:s anm.) Några faktorer som är betydelsefulla för en attraktiv arbetsmiljö för allmänläkare:

  • Ett avgränsat uppdrag och egen patientlista ger ökad tidseffektivitet och ökad ansvarskänsla.
  • Gör allt för att skydda befintliga läkare så att arbetsbördan inte blir för stor. Även underläkare måste ha bra arbetsmiljö – de ska rekryteras till primärvården.
  • Inflytande över sitt arbete, sin tidbok och sin arbetstid. Tydliga ramar för vad läkare förväntas göra men stor frihetsgrad för den enskilda läkaren att nå dit. Variation inom arbetstiden med olika typer av arbetsuppgifter.
  • Rimlig tid för administration.
  • Motverka ensamarbete.
  • Liberal inställning till fortbildning.
  • Satsa på utbildningsläkare och ta tillvara dem som är i pensionsåldern.
  • Skapa en samarbetskultur – vi hjälps åt.
  • Som medarbetare bör man tänka på hur ens arbete kan göras smartare och roligare. Fokusera på små förbättringar, kom med konstruktiva lösningar på problem. Ha kul på jobbet – det sprider sig. Axla ledarskapet.