← Tillbaka

Recension: Ödmjukt, sakligt och roligt om livet som läkare

19 januari 2018 av AllmänMedicin

Recension i AllmänMedicin 4-2017. Malm, Per. Doktor utan skyddsnät. Isaberg förlag 2017. 152 s. ISBN 9789176949665.

Författare: Christer Petersson christer-p@telia.com 

I AllmänMedicin 3-2017 skrev kollegan Per Malm intresseväckande om sitt yrkesliv som sjukstugeläkare i Småland. Dagens yngre läkare vet nog knappast vad en sjukstuga är. Mycket förenklat kan man beskriva den som en utvidgad vårdcentral med slutenvårdsplatser och relativt avancerad utrustning för diagnostik och terapi. Att vara sjukstuguläkare ställde stora krav på handfasta medicinska kunskaper över stora områden. Per Malm har skrivit två böcker om sitt läkarliv. Här följer några rader om den andra boken med titeln Doktor utan skyddsnät.

Som relativt van läsare startar jag i bokens register och blir genast misstänksam mot det stora antalet kapitelrubriker, hela 54 stycken trots bokens modesta 152 sidor. I registret får vi följa doktorn från barndomen till nuet. Nästan samtliga rubriker anger en särskild doktorsroll. Ett axplock visar doktorn som kandidat och AT-läkare på samtliga placeringar. Där finns sjukstugedoktorn, vårdcentralsdoktorn, barndoktorn, allergidoktorn, bårhusdoktorn och t.o.m. golfdoktorn.

Den initiala misstänksamheten står sig ett stycke in i boken, men blir så småningom till en allt större entusiasm över en stillsamt, saklig kollega som lyckas plocka både tidstypiska och allmängiltiga detaljer om vård och patienter över minst en 40-årsperiod.

Per är i första hand kliniker, men också chef och under en kortare period byråkrat. Han berättar med en lite torr underfundig humor som i stor utsträckning bygger på understatements. Han passar på att ge ett och annat tjuvnyp åt politiker, ekonomer och andra byråkrater. Hans engagemang går inte att ta miste på, men han skriver hela tiden med en hälsosam distans både till sig själv och omgivningen. Inga affektiva utbrott! Distansen förstärks av att han nästan hela tiden talar om sig själv i tredje person som doktorn. Men ibland släpper han fram jaget i ett mera personligt tilltal.

Per Malm förmedlar klinisk klokskap och bredd i sitt kunnande, som både gamla och unga kan avundas honom. Han känns som en riktig doktor, alltid nyfiken på sina patienter, alltid med läkarväskan i beredskap vare sig han är hemma, på jobbet eller på bollplanen. Han tycks inte ha några problem med närheten och den nödvändiga avgränsningen till människorna i det lilla samhället.

Kanske imponeras jag mest av hans öppna hållning till ny kunskap. Utan prestige lär han av egna misstag, av äldre kollegor, men framförallt av sina patienter. Hans lilla anteckningsbok tycks alltid finnas till hands. Kanske är det tack vare den han kan berätta så ingående om sitt läkarliv med många roliga och lärorika detaljer. Industrins skräddarsydda utbildningar ifrågasätter han starkt.

Själv står han med fötterna stadigt på jorden och förmedlar en berättelse om utvecklingen från lärling till mästare som verkar trovärdig och i hög grad aktuell i dag. Han förhåller sig välgörande skeptisk till modetrender inom vård, rehabilitering och managementkultur.

 

I slutkapitlet ger han en rad konkreta förslag till lösningar av dagens problem med en sviktande primärvård, överfulla akutmottagningar, dålig tillgänglighet och kontinuitet. Som läsare vill man gärna uppmana honom att fortsätta sin verksamhet ett tag till och lösa de där problemen i förbifarten.