← Tillbaka

Medicinska åldersbedömningar av asylsökande

4 juni 2017 av AllmänMedicin

Artikel publicerad i AllmänMedicin 2-2017.

Författare: Cecilia Spjuth cecilia.spjuth@vgregion.se

Huruvida en asylsökande är under eller över 18 år har stor betydelse för omhändertagandet och möjligheten att få uppehållstillstånd. De nya medicinska åldersbedömningarna anses säkrare än tidigare metoder. Sjukvården har skyldighet att ge dem de anser vara barn den vård de behöver, oavsett vilken ålder Migrationsverket gett dem.

Vi minns alla massmigrationen 2015. Hur tusentals människor kom vandrande till fots genom Europa. Av alla dessa människor landade 162 877 personer i Sverige och sökte asyl. Av dem var 35 369 ensamkommande barn/unga. Merparten kom från Syrien, Eritrea, Afghanistan och Somalia. Flyktingströmmen till Sverige stannade av redan när kontrollerna av pass/ID vid gränserna i söder infördes och sinade ytterligare när de nya asylreglerna inklusive tillfälliga uppehållstillstånd gick igenom riksdagen.

Situationen med många ensamkommande barn/unga och den belastning det medförde på sociala enheter gjorde att det ifrågasattes om de asylsökande verkligen var under 18 år och skulle betraktas som barn i lagens mening. Det rör sig sällan om det vi i daglig mening menar med barn; det är i en överväldigande majoritet ungdomar, tonåringar.

En del av debatten har handlat om att dessa unga inte är barn utan över 18 år och ska behandlas som vuxna. Det är en fördel att vara under 18 år för att få asyl och för att få rätt till studier, boende, hälso- och sjukvård etc. Många vet bara ungefär när de är födda. De är i många fall brådmogna av att ha varit på flykt i många år, en del i hela sitt liv. Afghanerna har ofta aldrig varit i det land deras familjer kommer från utan är födda på flykt i Iran eller Pakistan. Förutom krig flyr man undan förföljelse pga. etnicitet. Syrierna har haft det lättare eftersom det har varit allmän asyl för alla från Syrien pga. kriget där.

Hur ska man då avgöra åldern?

Vi som lever och arbetar i västvärlden är bortskämda med att veta exakt hur gammal någon är kronologiskt. I lagens mening är det kronologisk ålder som är den sanna åldern. Inom vården är åldersbestämning något som används vid extrem kort eller långvuxenhet samt vid en del endokrina tillstånd.

För den ensamkommande unga är läget ett helt annat. Hen ska bevisa att hen är under 18 år; bevisbördan ligger på den asylsökande. Många av dem som kommer har papper med sig, t.ex. en ”tazkira” om de kommer från Afghanistan. Dessa liknar våra gamla personbevis, maskinskrivna på pastorsexpeditioner runt om i landet innan Skatteverket tog över arbetet.

En tazkira har inget foto men är det bästa näst ett pass de kunde få med sig. Dessa godtas i de flesta fall inte av Migrationsverket. Den asylsökande blir då tvungen att försöka göra sin ålder trolig på annat vis. Det har blivit en del av den intervju alla asylsökande kallas till då man ska lägga fram allt man vill åberopa för att visa sitt behov av asyl.

Det är oklart hur många av migrationsverkets handläggare som har utbildning i de metoder för åldersbedömning via samtal som finns. Många handläggare har kort erfarenhet inom asylbedömningar och det har lagts ett stort tryck på dem att göra bedömningar och ta beslut under tidspress. Granskningar gjorda av programmet Kaliber i P1 indikerar att bedömningarna är för dåligt underbyggda. Därför har kravet på medicinska åldersbedömningar blivit allt starkare.

Att tolka resultat

Under en period gjorde barnläkare åldersbedömningar av flyktingar. Denna skulle i original- överenskommelsen göras av barnläkare som skulle tolka den radiologiska åldersbedömningen med hjälp av sin kunskap, men även bedöma den unge och avgöra vad som kunde bedömas vara en så korrekt ålder som möjligt. Under 2014 bröt Migrationsverket överenskommelsen då man ansåg sig tillräckligt kompetent att göra den slutgiltiga bedömningen själv. Hela det sista besöket hos barnläkaren slopades och med detta den unges möjlighet att få röntgenresultaten tolkade av en person utbildad i att tolka just medicinska undersökningar. Barnläkarföreningen gjorde ett etiskt ställningstagande och vägrade medverka till dessa som de ansåg osäkra undersökningar.

Alla läkare lär sig under utbildningen att tolka resultat inom olika fält: röntgen, labvärden och fynd i status. Vi lär oss att inget är absolut utan allt måste sättas i sitt sammanhang. Det hänger på situationen, patientens mående, andra undersökningar och parametrar. Detta förstår inte människor utanför sjukvården, utan allting är lika absolut som svaren på matematiken i grundskolan. Det gör att saker blir fel när människor med denna bakgrund tolkar medicinska undersökningar.

Metoder

De medicinska undersökningar som fram tills nyligen legat till grund för åldersbestämningarna har varit röntgen av handled och visdomständer. Grundmaterialet för hur man avgör ålder via handledsröntgen är framtaget på 1920- och 1930-talen i USA bland vita relativt välbärgade medborgares barn som följdes under några år för att få på varandra följande bilder. Detta material är studerat i förhållande till andra grupper. Även om man inte går längre än till afroamerikanska eller s.k. latinobarn uppvuxna i USA finns diskrepanser i hur skelettet mognar och i och med detta hur man ska bedöma åldern [1].

FIFA hade bekymmer med att diverse länder verkade skicka för gamla spelare särskilt till U-17 turneringarna och behövde ta fram ett system som dels var utan strålning och dels var tillräckligt säkert. Man tog därför initiativ till egna studier [2]. Stora undersökningar gjordes i flera olika länder för att få ett brett material att använda som referenser. FIFA valde att använda MR av handleder och man fick goda resultat som sedan testades live under en turnering och befanns fungera praktiskt [3].

Det finns fler studier av MR av olika leder för att bestämma ålder och de har givit goda resultat samtidigt som de inte innebär någon strålning.

Rättsmedicinalverkets nya undersökningsprotokoll

I det nya testprotokollet för åldersbestämningar som Rättsmedicinalverket (RMV) har tagit fram, och som togs i bruk i mars i år, har de valt att använda MR av knäled i kombination med röntgen av visdomständer. Deras metod innebär också att man involverar två oberoende och blindade granskare av respektive undersökning. Svaren sammanställs och sammanvägs av en rättsläkare på RMV innan det slutgiltiga svaret skickas till Migrationsverket. Svaren lämnas inte som exakt ålder eller ens ett intervall utan man uttrycker sig som att personen är under eller över 15, 18 eller 21 år [4]. Dessutom görs det en sannolikhetsbedömning av svaren såsom att resultatet talar för att personen är över 18 år, möjligen över 18 år respektive möjligen under 18 år. Det finns osäkerhet runt hur dessa utlåtanden kommer att fungera i realiteten då metoden är ny.

Etiken

Statens medicinsk etiska råd har varit inblandat i frågan om medicinska åldersbedömningar. Deras bedömning är att för att kunna etiskt försvara dessa undersökningar måste man alltid tolka resultaten till den undersöktes fördel. Att ett barn felaktigt blir uppskrivet i ålder ses som mer fel än det motsatta, att en vuxen felaktigt blir bedömd som barn [5].

Som allmänläkare kommer vi troligen inte att vara involverade i dessa ärenden varken som beställare och särskilt inte som bedömare. Ungdomarna dyker dock upp på våra mottagningar. Om de bedöms vara över 18 år är deras rättigheter till subventionerad sjukvård inskränkt. Vare sig landsting eller kommuner har dock stöd i lag att per automatik agera utifrån en åldersuppskrivning gjord av Migrationsverket [6]. Vårdgivaren har skyldighet att se till barns rättigheter och kan alltså utgå från den ålder som patienten själv uppger.

Referenser

  1. Ontell, F. K., Ivanovic, M., Ablin, D. S., & Barlow, T. W. (1996). Bone age in children of diverse ethnicity. AJR. American journal of roentgenology, 167(6), 1395-1398.
  2. Dvorak, J., George, J., Junge, A., & Hodler, J. (2007). Age determination by magnetic resonance imaging of the wrist in adolescent male football players. British journal of sports medicine, 41(1), 45-52.
  3. Dvorak, J., George, J., Junge, A., & Hodler, J. (2007). Application of MRI of the wrist for age determination in international U-17 soccer competitions. British journal of sports medicine, 41(8), 497-500.
  4. Metoder för medicinska åldersbedömningar. Rättsmedicinalverket. Hämtat 20170412. https://www.rmv.se/verksamheter/medicinska-aldersbedomningar/metoder/
  5. Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen – etiska aspekter. Statens medicinetiska råd. Hämtat 20170412. http://www.smer.se/skrivelser/medicinska-aldersbedomningar-i-asylprocessen-etiska-aspekter/
  6. Glotz Stade N. Hur ska kommunen göra när Migrationsverket skriver upp ett ensamkommande barns ålder under handläggningen? – analys. JP infonet https://www.jpinfonet.se/contentassets/68e9265becda41e5b306c461afb2a61e/hur-ska-kommunen-gora-nar-migrationsverket-skriver-upp-ett-ensamkommande-barns-alder-under-handlaggningen--analys.pdf