← Tillbaka

Hur ser framtidens allmänläkare på kompetensområdet allmänmedicin?

1 januari 2014 av AllmänMedicin

Artikeln publicerades i AllmänMedicin 4-2013.

En kurs i allmänmedicinskt arbetssätt ingår obligatoriskt i ST-utbildningen. En sådan kurs har anordnats i Norrbotten sedan flera år, och den hölls för tolfte gången i mars 2013 med 22 kursdeltagare från hela landet, merparten i början av sin ST.

Vi lärare tycker det är viktig att veta hur unga läkare som träder in i specialiteten uppfattar vad det är som är kärnan i deras framtida valda specialitet. Som en del i kursen ingår därför att gruppvis formulera vad som utgör kompetensområdet allmänmedicin. Kursdeltagarna har utgått från sina erfarenheter av den verklighet de ser i sitt arbete och från sina uppfattningar om hur det borde vara. Vi lärare på kursen tycker att deras formuleringar har blivit en levande och spännande beskrivning av specialiteten allmänmedicin som väl konkretiserar den officiella målbeskrivningens korta definition och vill därför föra ut ST-läkarnas formuleringar till en bredare kollegial krets för diskussion.

Med hänsyn till hur olika primärvården bedrivs i landet tycker vi det är tänkvärt att presentera framtidens läkares bild för en bredare publik, inte minst för kollegor i andra specialiteter, politiker och tjänstemän, särskilt som det dagtingas vilt från den bild som beskrivs i Socialstyrelsens och dessa unga läkares målbeskrivning. Tanken att använda deras egen beskrivning för att rekrytera dem kunde vara en tanke som vi bjuder på.

Författare: Andreas Kasemo, Ulf Måwe, Robert Svartholm och Maria Truedsson, lärare på SK-kurs i Allmänmedicin på Hindersön 4 – 6 mars 2013. Meta Wiborgh är också lärare på kursen men var inte med denna gång. Kontakt: ulf@mawe.se.

-----------

Definition av allmänmedicin i Socialstyrelsens målbeskrivning

För varje specialitet inleds målbeskrivningen för specialiseringstjänstgöringen med en övergripande kompetensdefinition. Frågan är hur tydlig den är och hur den uppfattas av de läkare som skall rekryteras till specialiteten. I allmänmedicin ser definitionen ut så här [1]:

Allmänmedicin är en medicinsk specialitet som har sin tyngdpunkt i mötet med patienten. Specialiteten innefattar kompetensen att möta människor i alla åldrar med alla sorters hälsorelaterade problem samt att självständigt bedöma och behandla dessa, också de upplevelser och besvär som inte orsakas av definierbar sjukdom. I det allmänmedicinska specialistarbetet ska man också under lång tid kunna följa en individs olika hälsoproblem och i bedömningen av dessa kunna väga in personens hela livssituation.”

Referenser

1. Socialstyrelsens föreskrifter om ST, SOSFS 2008:17. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-17; (augusti 2013).

-----------

Kursdeltagarnas egen beskrivning av specialiteten allmänmedicin

  • Att jag med hjälp av kontinuitet, tillgänglighet och goda professionella kunskaper kan erbjuda mina patienter trygghet och tillit genom att möta deras oro/ångest.
  • Kontinuiteten förutsätter en egen lista, där jag kan följa upp patienter. Jag möter patienten, skapar ett förtroende och kan jobba med tiden som redskap. Jag kan lära mig att ställa upp på patientens villkor, speciellt vid hembesök, och då vara den personliga läkaren.
  • Om jag jobbar med kontinuitet förutsätter det att jag är tillgänglig och närvarande för patienten så mycket som möjligt. Annars kan jag inte ta ett förstahandsansvar. Det nödvändiggör en ”vårdcentral” med läkare/övrig personal som hjälps åt och täcker för varandra, och att jag kan aktivt jobba med min tidbok, mina telefontider mm. för att optimera min tillgänglighet.
  • Man måste ha ett nyfiket förhållningssätt och sköta sin fortbildning. Situationen kräver att man tar ett stort ansvar för sin fortbildning, mottagningens resurser och utrustning, samt inte minst att man inte remitterar i onödan med långa köer som följd. Med självständigt ansvar skapas motivation och lust i det livslånga lärandet, och man får då utrymme för sin professionalitet och kan styra sin tidbok.
  • Utöver det kortsiktiga självklara arbetet här och nu behövs ett förebyggande arbetssätt. Ett ansvar för folkhälsa inbegriper inte bara ett pedagogiskt förhållningssätt utan också ett ansvar för forskning och utveckling, vilket är roligt och stimulerande.
  • Med lång och gedigen grundutbildning är det rimligt att ställa höga lönekrav om man tar ansvar för sin kompetens och ställer den till samhällets/patientens förfogande samt ser till att verksamhet och kunskapsområden kan utvecklas.