← Tillbaka

Etikseminarium: Asylsökandes och nyanländas hälsa

29 januari 2018 av AllmänMedicin

Artikel publicerad i AllmänMedicin 4-2017.

Författare: Ingrid Eckerman chefredaktor@sfam.se

Uppdrag psykisk hälsa är ett statligt finansierat SKL-projekt. Till detta har lagts satsningen Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända. Ett etikseminarium anordnades den 25 oktober. Här refereras ett axplock av presentationerna. En längre version av artikeln finns att läsa på http://ingrideckerman.blogspot.se/2018/02/etikseminarium-asylsokandes-och.html

Vad är etik?

Elin Palm, Linköpings universitet, använde filosofen Harald Ofstads definition av etik: ”att ta det allvarliga allvarligt”. Hon skilde på moral, som rör det praktiska handlandet, och etik, en systematisk reflektion över värderingar och handlande. Etik, eller moralfilosofi, försöker svara på vad som är rätt eller fel att göra, och varför det är rätt eller fel. Normativa etiska teorier kan vägleda oss i vårt handlande.

Vår relation till vår nästa är central. Att vi har en moralisk plikt att hjälpa en människa i nöd ses som okontroversiellt (den barmhärtige samariten), liksom att alla människor har samma rätt till liv. I praktiken har rättvisans subjekt varit knutet till medborgaren, och jämlikhet har tillämpats inom ett visst territorium.

I bästa fall är lag och moral i harmoni. Att agera etiskt försvarbart kan kräva ett ifrågasättande av lagen och kanske civil olydnad. Man kan inte luta sig mot rådande normer och existerande regelverk. Att leva upp till professionsansvaret inom sin organisation kan leda till att organisationen förändras.

Ibland måste man prioritera, dvs. göra avvägningar mellan olika men berättigade intressen. Etiska principer kan komma i konflikt med varandra.

Vår människosyn påverkar våra handlingar. Det finns risk med att människan förtingligas, att man får en apparatsyn. Vilken människosyn som ska vara vägledande bör tydliggöras.

Det krävs hållbara och relevanta skäl för handlande som påverkar andra. Etiskt handlande är att dels ge skäl för handling, dels respektera den andres värdighet genom att ge godtagbara, icke-godtyckliga skäl.

”Vad vi är skyldiga varandra”: Respekt för andra förutsätter att vi undersöker vilka val/handlingar som kan rättfärdigas inför andra på grunder som de inte kan avvisa. (Thomas Scanlon 1998).

Politisk legitimitet: För att vara demokratiskt berättigat måste maktutövande bygga på skälgivande inför dem som berörs av den politik som ett land för. När det gäller gränskontroller berörs personer från tredje land såväl som medborgare. (Arash Abizadeh 2008)

Vi bör ha en reflektiv jämvikt som mål, dvs. balans mellan det egna förnuftet, etiska principer, intuition och samvete. Jämvikt som baseras på analys och reflektion är ett etiskt förhållningssätt.

Vi har alla ansvar att kritiskt förhålla oss till regler, förordningar, normer. Ge och kräv skäl!     

Ett kliniskt perspektiv på vård som inte kan anstå

Maria Mossberg är barnläkare och utvecklare på Kunskapscentrum migration och hälsa, Region Skåne. Asylsökande barn har samma rätt till sjukvård som svenska barn. Mödravård, preventivmedel, förlossning och smittskyddslagen är detsamma för alla. År 1990 kom lagen om ”vård som inte kan anstå”, och 2008 inkluderades papperslösa och asylsökande.

Enligt den etiska plattformen 1997 ska de vägledande principerna vara människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Vi har en nationell modell för öppna prioriteringar på gruppnivå. Det finns studier som visar att det är billigare att behandla än att inte behandla.

Socialstyrelsen har fastställt att vad som är vård som ej kan anstå avgörs i det individuella mötet. Det är den enskilde läkaren, eller annan vårdpersonal, som avgör.

Vården i en socialpsykologisk kontext – svåra etiska dilemman

Sabina Gušić, psykolog på Kunskapscentrum migration och hälsa och Teamet för krigs och tortyrskadade, arbetar med barn ungdomar. ”Att bli en flykting” är inte i sig ett psykologiskt fenomen, utan ett socialpolitiskt och juridiskt sådant. Vanliga människor blir flyktingar när de tvingas överge sina hem.

”Betrayal trauma”, svektrauma, uppstår när de individer eller institutioner vi litar på och söker hjälp hos i stället kränker och skadar oss. Människor på flykt har ingen bas att kräva sina mänskliga rättigheter från. Det är ofta professionen som måste hävda att rätten till vård och psykologiskt stöd är en mänsklig rättighet.

Trauma skapar objekt, ”man kan göra vad som helst med mig”. Att göra någon till ett subjekt är en behandling. Att bli ”cared for”, att någon brydde sig om, var det som gav unga patienter en känsla av att vara värdefulla.

Genom att neka patienterna vård ”försvinner” dilemmat. Om vi har en omöjlig struktur för att ge en etisk och säker vård – ska vi då förändra strukturen?

Nationellt kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga

Elisabet Svedberg, Socialstyrelsen, redogjorde för centrat som riktar sig till yrkesverksamma i socialtjänst och sjukvård. Frågorna handlar om barn och unga upp till 21 år som är asylsökande, fått uppehållstillstånd eller fått avslag och de som vistas här utan nödvändiga tillstånd. Uppdraget sträcker sig till och med 2020. Tre delrapporter har skrivits.

Hinder för vård är exkluderande lagstiftning, okunskap och attityder hos vårdgivare och patient, strukturella hinder och arbetsplatskultur.

Analys av socialtjänsten visade att tillämpningen av de nya reglerna påverkar de unga negativt, att det finns svårigheter att upprätthålla rättssäkerheten och att den psykiska ohälsan har ökat. Flickors och yngre barns situation uppmärksammades liksom placering i nätverkshem (hos släkt och vänner) och förutsättningarna för personalen. Normaliseringsprincipen (funktionshindrades rätt till livsvillkor så nära de normala som möjligt) har satts ur spel.  

Man går vidare med vägledning om gifta barn, kartläggning av självskadebeteenden, suicid, suicidförsök, annan dödlighet samt droganvändning.

Konsten att rädda liv

Ullakarin Nyberg är överläkare på Norra Stockholms psykiatri, St Görans sjukhus och ordförande i Sveriges psykiatriska förening. Hon betonade tilliten, att jag gör mig tillgänglig för att lyssna på dig, men också att jag ser din kompetens. Vi drabbas biologiskt av att vara uteslutna – därför är ”du är välkommen tillbaka” den viktigaste suicidpreventionen. Omtanke från andra förstärker skälen att leva vidare.

Vikten av att dokumentera tortyrskador

Frida Johansson Metso är psykolog och projektledare för Flykt, exil och trauma på Transkulturellt centrum, Stockholm. Torterare är en profession med nätverk, utbildning mm. Sadister är dåliga torterare, de dödar människor för snabbt.

”Manmade” trauma orsakar mycket mer posttraumatisk stress än t.ex. naturkatastrofer. Det är också ett mordförsök på tilliten; man blir ensam. Vårdpersonal brukar finnas med under tortyren, och därför måste tillit skapas till behandlarna.

Vi är dåliga på att känna igen och dokumentera tortyrskador. Att ha fått fotsulorna sönderpiskade så att det känns som att gå på skelettet kan tolkas som missbruk här. Turkiska män med ”fibromyalgi” är ett annat exempel. Torterarna vill inte att vi ska kunna identifiera tortyrskadorna.

Tortyrkonventionen är en av de starkaste vi har. Man har rätt till dokumentation som duger inför internationella brottsmålsdomstolen, och man har rätt till behandling. Tortyrskadade har rätt att uppsöka vilken vårdcentral som helst. Vid misstanke om tortyr går bevisbördan över till Migrationsverket.

Vi inom vården måste våga fråga, våga känna igen och våga dokumentera.