← Tillbaka

Chefredaktören: Hederskultur – en rättighet för ”Svärjevänner”?

3 juni 2018 av AllmänMedicin

Chefredaktörens rader i AllmänMedicin 2-2018.

Författare: Ingrid Eckerman chefredaktor@sfam.se 

Som dotter till en yrkesarbetande kvinna som själv velat bli läkare, och efter att ha lagt ner nästan 30 år på min utbildning, så är det ganska självklart att jag inte haft några tankar på att bli hemmafru. Mina barn började på dagis när akademikerfruar var hemma med sina barn.

Att jag däremot är batikhäxa [1] har jag förstått länge. Förutom att en batikhäxa gillar jämställdhet och ogillar främlingsfientlighet så håller hon heller inte käft på sig.

De som definierat begreppet ”batikhäxa” anser uppenbarligen att kvinnor ska vara under 40, att de ska underordna sig mannen och att de ska lägga ner mycken omsorg på sitt utseende. Det låter misstänkt likt det som man brukar beskylla muslimsk kultur för.

Detta bekräftas när en nazistbesläktad grupp demonstrerar på kvinnodagen 8 mars med ”Hemmafruar: en manlig rättighet”. Spelar det någon roll för en flicka om hon enrolleras till en högerextrem rörelse eller till IS?

De s.k. ”Svärjevännerna” ser som en av sina uppgifter att skydda flickor och kvinnor från sexuellt våld från pojkar och män med utländskt påbrå. I detta syfte anser de sig ha rätt att använda ett synnerligen våldsamt språk på sociala media, och fysiskt våld i andra sammanhang.

Det påminner om hur familjer med annan kulturell bakgrund tillgriper hot och våld för att skydda sina kvinnor från att utsättas för andra mäns intresse.

Svärjevännerna var påtagligt tysta under metoo-hösten, då det blev uppenbart att de flesta män som förgripit sig på kvinnor är vanliga hederliga svenska män. Troligen går de manliga Svärjevännerna heller inte fria från anklagelser.

Heder och skam har spelat en stor roll för att kontrollera individen även i svenska och nordiska samhällen [2]. Kontrollen utövades av kyrkan på uppdrag av staten. August Strindbergs ”Kronbruden” är ett bra exempel. I ett patriarkat är kvinnans heder viktig i samhällsklasser med egendom – den som ska ärva måste ha både biologiskt och juridiskt släktskap med den avlidne. Även här har det förväntats att en man ska kunna försörja sin familj. Om han inte lyckats med detta har han kanske rymt utomlands eller begått självmord.

Jag lever för närvarande i två parallella samhällen. Det ena är mitt ”riktiga”, med trädgården utanför mitt fönster, mina grannar i kollektivhuset, alla ni läsare av AllmänMedicin, folkmusiken.

Den andra är en parallellvärld. Här delar jag, som en del av er läsare, oron och ångesten med ”mina killar”. De som trodde sig ha hittat trygghet och framtid, men blivit så grymt besvikna. De som inte vet hur deras liv ser ut om sex veckor, när tidningen landar i era brevlådor. Är de på väg mot ett tältläger på gatan i Paris? Eller har de redan landat i en okänd stad i ett okänt land? Vissa av dem är hotade till livet på grund av något hedersrelaterat som ligger generationer bort. Andra hotas av tvångsgiftermål. Alla tvingas in i ett mentalt fängelse där deras möjlighet att bestämma över sig själv upphör.  

Att lyssna, om och om igen, på berättelserna om vad talibanerna gjorde med honom. Att försöka förstå hur en människa kan bära sig åt så mot ett barn. Att försöka utforma ett läkarintyg som är tillräckligt detaljerat och sakligt för att inte kunna avfärdas av Migrationsverket. – Efter att ha arbetat med de två tortyrartiklarna i detta nummer tänkte jag att detta nummer av tidningen vill jag aldrig öppna mer.

Här finns också tjejerna. De två systrarna som fick uppehållstillstånd och där lillasystern genast slängde sin hijab och fick pojkvän. Storasyster tog längre tid på sig – slående är hennes ändrade kroppsspråk när hon släppte ut sitt hår.

Flickan som är här med sin familj och olovandes har en pojkvän. Nu har man fått avslag. Om hon återvänder måste hon gifta sig med en 50-åring. Om hon offentliggör sin relation ökar hennes chans att få uppehållstillstånd, men hon tvingas leva under ny identitet. Om pojkvännen tvingas lämna Sverige blir hon mycket ensam.

Det är alldeles för stora beslut för tonåringar att fatta.

  1. En batikhäxa ber inte om ursäkt för sig http://ingrideckerman.blogspot.se/2017/10/en-batikhaxa-ber-inte-om-ursakt-for-sig.html
  2. Hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapsbanken http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/begreppet-heder/